BMW M2
Motor:
3,0-liters, bensin, R6, 370 hästkrafter, 500 newtonmeter.
Kraftöverföring:
7-växlad dubbelkopplingslåda, bakhjulsdrift.
Acceleration 0-100 km/h:
4,3 sekunder.
Toppfart:
250 km/h (270 med M Driver-paket)
Vikt:
1570 kg
Mått (längd/höjd/bredd):
4468/1414/1984mm
Pris:
509 500 SEK (Testbil ca 605 700 SEK)

Detta bildspel kräver JavaScript.

Året är 1986 och BMW har just förändrat bilvärlden till det bättre genom att lansera modellen som kom att starta en trend som vi är överdrivet förtjusta i. Med anledning av olika standardvagnsmästerskap (touring car championships) tog BMW en E30 3-serie och injicerade en rejäl dos olagliga, prestationsförhöjande preparat för att skapa ett monster som nu, enligt oss, är en av de största ikonerna någonsin: BMW M3. De kommande generationerna utrustades med allt biffigare motorer samtidigt som dess dimensioner växte i samma takt som ett spädbarn. Den nuvarande M3an må vara briljant men den går enbart att få i fyrdörrars-format, annars heter den M4. Detta är ytterligare ett tecken på avstampet från originalet och BMW är fullt medvetna om detta. Därför lanserade de nyligen en M4 som krympt i tvätten, något som fått bilentusiaster världen om att jubla med sina händer viftandes högt över deras huvuden. Har BMW börjat tillverka den sanna efterträdaren till legenden E30 M3? Låt oss ta reda på det genom att lägga i Högsta Växeln och recensera nya BMW M2.

BMW M2 är, som namnet föreslår, den minsta M-bilen i produktion. Tanken med den är att den ska tjäna som en instegsport för yngre köpare. Den är därför billigare och jämfört med dess storebröder saknar den inställningsmöjligheterna för styrning, dämpare och växellåda. Dessutom har M2 370 hästkrafter medan en M3 har 431 (450 med Competition Package). Med detta i åtanke verkar det som att en M2 är ett alldeles utomordentligt dåligt köp men antalet hästkrafter och inställningsmöjligheter är knappast vad som gör en bil briljant. Det viktigaste är köregenskaperna och känslan som bilen överför till föraren. I de grenarna är M2an lika oslagbar som aporna i Apornas planet.

Om ni har läst flera av mina texter så är ni medvetna om att en riktig BMW enligt mig är en sportsedan med en rak sexa under huven som driver bakhjulen. Detta innebär att M2 är en så riktig BMW som en bil någonsin kan vara. BMWs sexa på tre liter har en tendens att kännas som en katapult som aldrig slutar att slunga iväg föraren. Accelerationen är berusande, mycket tack vare att den aldrig verkar avta. Vid fullt gaspådrag känner man i hela bilen att bakdelen är lika livlig som en huggorm samtidigt som man aldrig någonsin känner sig ur kontroll. I kurvorna dansar M2an vid mina fingertoppar likt en marionett-ballerina och gaspedalen kan användas nästan lika mycket för att styra bilen som ratten. BMW M2 väger ett halvt barn mindre än en M4 så att kalla den för en lätt bil vore som att påstå att en 520d är en ovanlig syn på svenska vägar. Det som istället gör den till en sådan lyckad exercis är det faktum att den är lika stor som en häftapparat. Därför känns alltid M2 obeskrivligt nätt och följsam. Kombinera detta med det underbara, höga, men inte öronbedövande motorljudet och du har ett recept på ett lyckorus som inte kan överträffas av varken en vinst på Triss eller heroin.

Utseendemässigt är BMW M2 vansinnigt snygg att titta på. Siluetten av bilen är helt perfekt proportionerad och alla M-detaljer gör att den ser lika muskulös och potent ut som en kroppsbyggar-gorilla som missbrukat steroider och testosteron de senaste åren. Det är fysiskt omöjligt att missta en M2 för en vanlig 2-serie, precis som sig bör med en bil av denna typ. Tyvärr finns det inte särskilt många ledtrådar inuti bilen som avslöjar att det rör sig om något mer än en 218d. Detta är ett återkommande problem med “vanliga” bilar som utrustats med prestandasiffror som skulle kunna tillhöra en 15 år gammal Ferrari. Något annat som är återkommande med super-vardags-bilar är just hur praktiska de är. Längst bak i bilen har BMW valt att placera ett utrymme där man kan förvara bagage, och bakom de två framstolarna finns ytterligare två stolar som kan användas för att frakta familj och vänner. Inget av detta är möjligt i en Lamborghini, vilket är varför M2ans design gör den till något oerhört komplett och därmed attraktivt.

BMW M2 är den bästa BMWn jag någonsin kört. Filosofin som genomsyrar bilen är ett klart fokus på bilkörningens essens snarare än en 0-100-tid på en halv sekund och en miljon hästar under huven. Detta, i kombination med bilens praktiska egenskaper och briljanta design, gör att M2 är den bilen jag antagligen vill ha mest. Av alla bilar. Någonsin. BMW har inte skapat något annat än ett rent och skärt mästerverk, en prima ballerina.

Högsta Växeln-betyg
Exteriör:
10/10
Interiör:
 8/10
Körglädje:
 10/10
Valuta för pengarna:
 10/10
Relativ praktikalitet:
 9/10
Ha-begär:
 10/10
Relativ prestanda:
 9/10
Personlighet:
 9/10
Motorljud:
 10/10
Komfort:
 9/10

Totalt: 94/100

Andreas Bergman
andreas.bergman@hogstavaxeln.com

Chefredaktör och medgrundare. Inbiten miljöaktivist och nästan lika stort fan av Dacia som Marcus Berggren.