Polestar provkörd 1 i Italien

Det är inte varje dag ett bilmärke ser dagens ljus för första gången, och ännu mer sällan att märket också är svenskt. Men nu har det äntligen skett. Volvo har knoppat av Polestar och den första modellen är nu körduglig. Passande nog heter den kort och gott ”1” och är en prestandacoupé med en ruskigt kraftig drivlina och tydliga kopplingar till mamma Volvo. Vi tog oss ner till Florens för att bilda oss en uppfattning om Polestars inledande kapitel är fängslande nog.

Polestar 1 ser i mångt och mycket ut som en Volvo S90 Coupé vilket har att göra med att konceptbilen designades av just Volvo. Fördelen med det är att den är oerhört elegant. Den är slank, bred och minimalistiskt smakfull. Detaljer såsom mönstret i grillen är inspirerade av Volvo P1800 och helheten är riktigt snygg utan att sticka ut alltför mycket. Mycket svenskt. Lamborghini-entusiaster göre sig icke besvär här.

Instrumentpanelen är också plockad rakt från en välutrustad Volvo men det finns några unika inslag som de gula säkerhetsbältena som kontrasterar den annars rätt mörka interiören väl. Fördelen med att bilen har Volvo-teknik är att man vet hur och framför allt att den fungerar. Samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att förarplatsen inte känns så speciell som körupplevelsen.

Drivlinan i Polestar 1 är en av de mest intressanta punkterna med bilen. Under huven sitter en ruskigt trimmad två-liters bensinfyra från Volvo som tillsammans med tre elmotorer (varav två sitter på varsitt bakhjul) levererar över 600 hästkrafter vilket är en astronomisk mängd kraft. Men det är inte kraften som är den sanna rubrikgöraren utan snarare de 1000 newtonmeter man som förare bjuds på. Det är tillräckligt för att göra vatten i ett vattenkraftverk fullkomligt överflödigt.

Vad är nytt?
– En helt ny modell baserad på Volvo Concept Coupe
– Först ut i Polestars lineup
– En ny svensk super-tourer för 1,7 millar
– 0 till 100 på 4,2 sekunder

När man startar Polestar 1 händer inte särskilt mycket. Bilen går nämligen att köra som en helt vanlig elbil i cirka 15 mil (enligt Polestar själva). Faktum är att förbränningsmotorn aldrig gör särskilt mycket väsen av sig, inte ens i Power-läget gör den annat än att brumma lite försynt för sig själv. Accelerationen är dock betydligt mer påtaglig. Det känns ungefär som att man kontrollerar ett helt solsystem med sin högerfot. Det är en fullkomligt sensationell känsla. Jag blir nästan lite förvirrad när jag trycker gasen i botten för Volvo-interiören matchar inte direkt den linjära och häpnadsväckande, men inte skrämmande, accelerationen.

Trots generöst användande av rikliga mängder kolfiber väger Polestar 1 över 2,3 ton vilket inte bådar väl för köregenskaperna men man har ingenjörat sig runt det genom att vara utomordentligt smart. Eftersom de bakre elmotorerna är oberoende av varandra kan de skicka olika mängder kraft till bakhjulen vilket gör att den klarar av kurvor långt mycket bättre än vad som borde vara fysiskt möjligt. Väghållningen är oerhört trygg och förtroendeingivande. Även om man beter sig som en ren och skär vettvilling i kurvorna låter inte bilen en komma ur dem på fel sida av mittlinjen. Det här är inte en bil man kör ihjäl sig i, hur mycket man än försöker. Naturligtvis rör det sig inte om en liten och lätt sportbil, men för vad den är så är Polestar 1 mycket imponerande.

Styrningen är härligt tung och bromsarna är kraftiga nog för att utan problem möblera om ens ansikte. Dämparna är naturligtvis något hårdare satta än bilar i gemen men bilen är långt ifrån obekväm. Stolarna är ergonomiska, körpositionen är skön och fjädringen tillräckligt mjuk för att jag inte ska behöva tveka att jag kan korsa en kontinent i den. Polestar 1 kan tveklöst titulera sig som en kompetent GT-bil.

Polestars första modell är alltså en bil som är omöjlig att inte tycka om. Samtidigt är den svår att bedöma. Den ser ut som en Volvo vilket kommande Polestar-modeller inte ska göra, den är en hybrid vilket kommande Polestar-modeller inte ska vara, och den ska inte heller sälja bra eftersom produktionen är begränsad till 1500 enheter. Visst må vissa konkurrenter vara mer kompetenta på pappret, men ingen av dem är så diskreta, vansinnigt snabba och samtidigt excentriska som Polestar 1. Och det är tillräckligt för att vinna mitt hjärta!