Kia Niro PHEV provkörd i Stockholm

Kia Niro PHEV
Motor:
 1,6-liters, 4-cylindrig bensin, 105 hästkrafter + elmotor 60,5 hästkrafter. Systemeffekt: 141 hästkrafter, 265 newtonmeter.
Kraftöverföring: Sexstegad dubbelkopplingslåda, framhjulsdrift.
Acceleration 0-100 km/h: 10,8 sekunder.
Toppfart: 172 km/h
Vikt: 1561 kg
Mått (längd/höjd/bredd):
4355/1545/1805 mm
Pris: 298 900 SEK
(testbil 338 700 SEK)

Volvo och Volkswagen storsatsar just nu på elektrifiering av deras modeller. Detta är något som även Kia har valt att göra och senast ut var kombiversionen av Optima. Tack vare den pågående hetsen om att sitta några centimeter högre än i en kombi är Kia helt rätt i tiden med att släppa en laddhybridsversion av crossovern Niro. Låt oss lägga i Högsta Växeln och provköra nya Kia Niro PHEV.

Kia Niro PHEV får en prislapp som förhåller sig till konkurrenterna som ICA Basics budgetvarianter gör i hyllorna. Faktum är att Niro blir Sveriges billigaste laddhybrid med en prislapp på under 300 000 kronor.

Kia fortsätter att sälja bilar som om det vore utförsäljning av löständer på ett äldreboende. Vanliga Niro sålde allt annat än dåligt men märket hoppas kunna locka fler tjänstebilister med Niro PHEV.

Provkörningen utgick från Stockholms centralstation och blev därmed ett ypperligt tillfälle att testa eldriften just där den är tänkt att användas mest, nämligen i stadstrafik.

När jag fick syn på bilen slog det mig snabbt att den såg ut exakt som vanliga Niro Hybrid, vilket den också gör. Det enda som skiljer de två åt är att laddhybriden har en laddlucka på sidan.

Vi påbörjade körningen som skulle ta oss till Lidingö men fastnade genast i Stockholms innerstads oändliga köer. Bilen gick på tomgång någon minut efter start för att hålla igång AC:n men försatte sig inom kort i EV-läge. Den rullade då fram tyst och utan utsläpp till Miljöpartiets belåtenhet.

Väl ute ur stadskärnan och på lite öppnare vägar fick jag chansen att känna på modellens dynamiska egenskaper. Jag konstaterade snabbt att de var obefintliga. Kia Niro PHEV är ingen rolig bil. Den är inte snabb nog för att vinna några race eller lätt och smidig nog att ta landsvägskurvor snabbare än en SL-buss. Dock behöver den inte vara särskilt sportig eftersom 99 procent av de som köper modellen troligtvis aldrig kommer att bry sig om just det. En positiv detalj är att Niro PHEV har en dubbelkopplingslåda som förhöjer körupplevelsen en aning.

Efter provkörningen kunde jag konstatera att bilen hade förbrukat mindre bränsle än en miljöklassad moped. Kia hävdar att räckvidden på el ska vara 58 kilometer men min gissning är att den faktiska räckvidden är cirka 50 kilometer vilket är väl godkänt.

Kia Niro är en jämförelsevis billig bil. Att köpa eller leasa, skatta och köra går att göra utan att behöva sälja diverse kroppsdelar på svarta marknaden. Den sticker inte ut, men sticker heller inte i ögonen på grund av udda exteriörformer. Laddboxen ser ut att komma från en exklusiv inredningsbutik och interiören ger en känsla av kvalitet. Med en Kia Niro på garageuppfarten blir man en tråkig, men typiskt modern tjänstebilsförare, till Sveriges billigaste pris.