Test: Audi S1

Audi S1 Quattro 2.0 TFSI
Motor: 2.0-liters turboladdad, fyrcylindrig, 231 hk, fyrhjulsdrift.
Acceleration: 0-100 på 5.9 sekunder
Toppfart: 250 km/h
Längd: 3975mm
Pris: 313 400 SEK (Testbil cirka 420 000 SEK)

2012 lanserades Audi A1 Quattro i en mycket begränsad upplaga av 333 bilar. En A1:a med 256 hästkrafter, kapabel till att göra 0 till 100 på 5,7 sekunder var bilen man fick och de flesta hade förmodligen inte en enda tanke på att något lika galet skulle sättas i massproduktion i framtiden. De hade delvis rätt eftersom Audi S1 Quattro ”endast” har 231 hästkrafter. Det bör dock belysas att man inte ska blanda ihop Audi S1 Quattro:n vi körde med rallybilen från 80-talet även om 2015-års S1:a minst sagt också är en kapabel rallybil. Låt oss lägga i Högsta Växeln och recensera Audi S1.

S1:an vi fick låna var gul med svart tak vilket minst sagt gjorde att den syntes i det hav av gråa bilar som besudlar rikets vägar. Fyra utblås kombinerat med ligistfälgar bidrog till att man såg ut som en vanartig snorunge bakom ratten. Audi S1 är en bil som faller under kategorin cool och det är tveklöst bara en väldigt dyr leksak. Den är en oerhört liten bil som med sin illgula lack, fyra utblås samt aluminiumfärgade S-grill drog till sig nästan lika mycket uppmärksamhet som när vi åkte Rolls-Royce. Att de fyra ringarna klär frontgrillen bidrar bara till de negativa tankar som folk runtomkring tänker – speciellt i färjekön till Gotland som mestadels bestod av pappor som tvingats köpa en Seat Alhambra för att familjen utökat sig lite. Blickar av avund regnade över oss.

S1:an vi fick låna var försedd med Quattro-interiörpaketet som innebar att bilen hade gula interiörelement som alltså matchade exteriören och med sportstolar – med sidostöd som var på tok för glest – skrek bilen sportig på alla håll och kanter. Som man kan förvänta sig av en Audi var interiören fantastisk och kvalitetskänslan var som vanligt imponerande. Inte så konstigt med tanke på att priset är ångestinbringande. Att Audi gjort sitt yttersta för att denna bil ska vara så förarorienterad som möjligt framhävs i det faktum att de designade om hela bakändan för att få plats med Quattro-systemet. Baksätet agerar egentligen hatthylla och för att få plats måste man nyttja samma teknik som när man kör in 17 clowner i en Mini. Bagageluckan rymmer 60 liter mindre vilket inte störde oss på vår weekend-resa med gepäck att matcha. Att designa om en sådan beståndsdel av bilen kostade troligtvis Audi mer än vad soppakostnaderna är på Gotlandsfärjan över ett års tid – den drar 120 liter diesel i minuten. På tal om bränslekostnader resulterade den 2.0-liters turboladdade motorn bilen har (delas med Golf GTI) i att man kan köra bilen som en Walter Röhrl utan att känna att ett samtal från Kronofogden väntar.

Lever dock Audi S1 upp till de enorma förväntningar man får av den bara genom att beskåda den? Svaret är både ja och nej. Det enda alternativet man har när det kommer till växellådan är en sexväxlad manuell låda med liknande utväxling som vi upplevde i Opel Adam S. Även i sexans växel ligger motorn orimligt högt i varvtal i motorvägsfarter. Det grundar sig i bilens syfte – det är en entusiastbil för den lekfulle som älskar bilkörning – och tanken är att bilen alltid ska vara på hugget. Och det är den. Oavsett växel sticker bilen iväg som en argsint bålgeting och att växla känns som att föra en smörkniv genom smör med precis rätt temperatur – helt otroligt givande med andra ord. Som alla GTI-bilar skriker Audi S1 efter länsman i form av att manipulera föraren att försöka dagdrömma sig tillbaka till Monte Carlo-rallyt 1987.

Vi konverterade hela Gotland till en enda stor rallybana när vi var där och är övertygade om att det alltid varit syftet med Gotland. Man kan ta kurvor i hissnade hastigheter dock understyrde bilen ibland vilket är något Audis är okända för. På grus var det lätt att faktiskt köra rally på ett kontrollerat vis och med en sådan förtroendeingivande bil är det egentligen bara en tidsfråga innan man blir en permanent del av landskapet. När det kommer till mer vardaglig körning är den oerhört lättmanövrerad och med sitt fenomenala ljud och rent ut sagt häpnadsväckande fartresurser går det att få till ett leende även i lite lägre hastigheter. Dock är det inget rus av adrenalin som är nämnvärt.

Audi S1 kostar drygt dubbelt så mycket som en Opel Adam S, har 81 fler hästkrafter, två till drivande hjul och har härkomst i rallyvärlden. Det är absolut en bil som är dubbelt så bra men den är verkligen inte dubbelt så rolig att köra. Jag som är mer hästkraftskåt än en amerikansk dragracer och mer fartintresserad än en fallskärmshoppare väljer tveklöst Audin.

Fartsensationen, greppet och möjligheten att få vara rallyförare för en stund går inte att överträffa. Där Audin fallerar är när det kommer till personlighet och själ och det faktum att prestandan inte är särskilt lättåtkomlig; man måste köra med livet som insats för att adrenalinet sannerligen ska rusa. Andreas å andra sidan väljer Opel Adam S för att han är inkompetent – de stunder som man verkligen kan pressa S1:an kompenserar för de stunder då man inte kan. Audi S1 är en enastående rolig bil, men enormt potential och sanslösa resurser. Det är onekligen en hutlöst dyr bil som i grundutförande är lika välutrustad som en dammsugare från 1965 och lika praktisk som en rullstol med fyrkantiga hjul. Ja, man får en Golf R för priset av pressbilen vi hade men det är ändå bara en Golf. Audi S1 är en sann entusiastbil för personen som ständigt söker körglädje och en daglig kick men som också har en plånbok fetare än en valross.

Audi S1 – en glädjemaskin på fyra hjul.