Test: Jaguar XE
Jaguar XE 2.0d AWD
Motor: 2,0-liters, 4-cylindrig, diesel, 180 hästkrafter, 430 newtonmeter
Kraftöverföring: 8-stegad automat, fyrhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 7,9 sekunder
Toppfart: 225 km/h
Vikt: 1615 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4672/1416/1850 mm
Pris: 388 900 SEK
(Testbil 484 000 SEK)
Jaguar har på senare år fått för sig att de vill sälja fler bilar än alla andra konkurrenter i hela världen kombinerat. De började med att utrusta sina bilar med små, ekonomiska dieselmotorer med lika mycket hästkrafter som den genomsnittliga Mondeon. Efter det beslutade de sig för att det enda logiska alternativet för en tillverkare av sportsedaner och prestandamaskiner är att bygga en stadsjeep. Nyligen bestämde de sig också för att deras storsäljare, XE 2.0d, skulle få drivning på ytterligare två hjul. Låt oss lägga i Högsta Växeln och recensera Jaguar XE 2.0d AWD.
Den naturliga följddiskussionen till Jaguar:s beslut blir givetvis huruvida fyrhjulsdrift är nödvändigt i en XE. I 99 fall av 100 blir svaret nej. Sverige är ett land som får snö några timmar om året, och ännu mindre för varje år som går. Så länge du inte bor i en backe som påminner mer om en vägg än just en backe lär du sannolikt inte ha några problem med att transportera dig under vintern om bilen är utrustad med två par ordentliga vinterdäck.
Däremot krävs det att fyrhjulsdriften räddar dig ur en knivig och potentiellt livshotande situation en enda gång för att det ska vara värt det. Om den räddar ditt liv än gång är jag övertygad om att du inte kommer att ångra att du fick betala lite extra för en bil med drivning på ytterligare hjul. Av den anledningen bör alla som ens funderar tanken på att införskaffa en Jaguar XE, eller vilken annan bil som helst, och köra den i länder vars vägar kan bli istäckta utrusta den med fyrhjulsdrift.
En Jaguar XE är en oerhört fin bil att köra och fyrhjulsdriftsystemet förstör knappast upplevelsen, trots att den konstigt nog är långsammare än den bakhjulsdrivna versionen (ett fenomen vi brukar se hos Jaguar). Istället förses XE med ytterligare oceaner av grepp vilka i min mening gör en redan briljant bil, ännu lite mer briljant. Jag tycker dock fortfarande att den lilla dieselmotorn hör mer hemma i en kanalbåt eller en traktor från 30-talet än en sprillans ny Jaguar med mer av en käftsmäll än en klapp på axeln till prislapp. Tur är det då att växellådan är utomordentligt bra. Min käre kollega har tidigare beskrivit upplevelsen som att “man känner verkligen hur man inte känner när den växlar”. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.
Att ha en Jaguar på garageuppfarten är lika begärligt som att ha några extra miljoner på bankkontot. Tänk dig bara när du, på klassåterträffen, får den oundvikliga frågan; ”vad kör du nuförtiden?”. Då kan du stolt svara, med ett smått överlägset leende på läpparna; ”en Jaguar”, så länge du inte har behov av en kombi. En XE 2.0d AWD må vara ett exceptionellt tråkigt val, men med fyrhjulsdriften blir detta exceptionellt tråkiga val något mer tryggt och säkert.