Test: Range Rover Velar P250

Range Rover Velar P250 S
Motor: 2,0-liters, 4-cyl, bensin, 250 hästkrafter, 365 newtonmeter
Kraftöverföring: 8-stegad automat, fyrhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h: 6,7 sekunder
Toppfart: 217 km/h
Vikt: 1874 kg
Mått (längd/bredd/höjd): 4803/2145/1665mm
Pris: 656 900 SEK (Testbil ca 800 000 SEK)

Range Rover är ett av mina favoritmärken när det kommer till lyx, komfort och offroad-prestanda. Åtminstone när det kommer till de stora modellerna. Lilla Evoque har aldrig varit en ”riktig” Range Rover i mina ögon, och just av den anledningen har jag haft svårt för den senaste modellen Velar. Vi har tidigare testat toppmodellen med V6 och 380 hästkrafter och vi kom fram till att den var för dyr och för liten. Men vad händer när man istället utrustar bilen med en bensinfyra på 250 hästkrafter? Låt oss ta reda på det genom att lägga i Högsta Växeln och recensera Range Rover Velar P250.

Vilken motor man väljer har föga förvånande ingen påverkan på bilens utseende. Det har å andra sidan vilka fälgar man väljer. Range Rover Velar är en av ett växande antal bilar som ser tokig ut utan de stora (och ruskigt dyra) fälgarna. Den är tveklöst den designmässigt mest spännande bilen i Land Rovers modellutbud med sina konceptbilslika svepande och dramatiska linjer, men det hela förstörs av testbilens 20-tumsfälgar som ser på tok för små ut på Velar.

Insidan av Velar är inte fullt lika futuristisk som utsidan. Förvisso har Land Rover valt att digitalisera instrumenteringen med hjälp av dubbla touchskärmar, men de har ändå valt att behålla vreden för klimatanläggningen som ändå integrerats på ett snyggt och smart sätt. Jag gillar det. Tyvärr finns här en hel del detaljer som får mig att tveka på märkets kvalitetstänk. Ratten är inte helt centrerad, instrumenteringen tar flera minuter på sig att ställa om sig från ljus till mörk när man exempelvis kör in i en tunnel, och man hittar lätt och snabbt plast som inte har hemma i en bil av denna kaliber. Vår testbil var snålutrustad och det märktes väldigt tydligt. Tyvärr.

Range Rover Velar ska vara bättre och mer engagerande att köra än sina större syskon vilket den också är. På landsväg och andra allmänt kurviga vägar går den fint. Nackdelen med den goda väghållningen är dock den negativa inverkan på komforten. På motorväg är Velar varken bekväm eller tyst, vilken en Range Rover enligt mig definitivt måste vara.

Motorn gör sig bäst i lägre hastigheter där den känns rapp och låter sportigt. I motorvägshastigheter upplevs den dock som kraftmässigt tunn, vilket är konsekvensen av att det sitter en mindre motor under huven. Men man kan väl åtminstone glädja sig åt en mindre nota vid bensinmacken? Fel, fel, fel. Vår testbil drack enorma mängder soppa, runt 1,2 liter per mil på motorväg, vilket är fullkomligt absurt. Det kan dock ha att göra med att bilen inte var helt inkörd ännu.

Hittills lyckas inte Velar P250 imponera på mig, tvärt om. Den har dock en sista chans att blända mig, med ett vettigt pris. Och ack så besviken jag blir. En standardbil med bensinfyran kostar nästan 800 000 riksdaler. Lägg sedan till den utrustning man förväntar sig att finna i en modern bil så har du antagligen århundradets sämsta deal framför dig, särskilt när en Range Rover Sport kostar ungefär lika mycket. Och en Sport är en tio gånger trevligare bil att köra.

I slutändan är Range Rover Velar en ologisk bil i Land Rovers modellutbud. Om du vill ha en praktisk och bekväm SUV, köp en Range Rover Sport till ungefär samma pris. Om du istället vill ha en något mindre SUV, varför inte bara slå till på en Jaguar F-Pace? Bakom ratten känns de väldigt lika, och Velar är nästan dubbelt så dyr! Inte undra på att F-Pace är omåttligt populär medan man nästan aldrig ser en Velar.