Fiat 500X provkörd i Turin
Fiat 500X: Vad är nytt?
– Uppdaterade säkerhetssystem, varav flera nu är standard
– Uppdaterade motorer
– Nya färgval interiört
– Nya LED-lyktor
– 7-tums infotainmentsystem
Turin är en stad vars arkitekter inte hade bilkörning i åtanke när man började bygga den för en herrejössans massa år sedan. I stadskärnan är bullrig kullersten mer regel än undantag, gatorna är så smala att man reflexmässigt suger in magen varje gång man får möte och de eldiga italienarna susar igenom trafiken som om varje liten gränd vore en flerfilig motorväg. Bucklor och repor anses vara ett nödvändigt ont, så länge bilen går att köra.
Inte undra på att det är just här i Turin, där småbilar fyller sin maximala potential, som Fiat har sina rötter. Den här texten handlar dock inte om den klassiska 500-modellen, utan dess storebror 500X. Det har nämligen gått hela fyra år sedan bilen presenterades, och tiden är nu inne för en uppdatering. Har italienarna hittat rätt, eller skulle bilen ha behövt lite mer passion? Jag hoppade på ett plan mot norra Italien för att reda ut den saken!
Konkurrenter
Hyundai Kona
Mazda CX-3
Honda HR-V
Med mera
En liten crossover kommer aldrig att vara objektivt snygg, men visst går det att tycka om nya 500X. Till skillnad från flera andra bilar i klassen ser den inte ut som ett virrvarr av vinklar och kurvor. Proportionerna är inte de bästa, men linjespelet är tydligt. Ingen kommer att tappa hakan av avund när 500X rullar förbi, men visst finns det en gedigen skara köpare som näst intill kan köpa en bil som denna på utseende allena – medan en annan skara tycker att den ser ut som en kaffemaskin. Jag tillhör personlig den senare kategorin, men visst kan jag förstå de som inte delar min åsikt.
Väl bakom ratten försämras dock intrycket. Det enda positiva här är de fräsiga färgkombinationerna och det tydliga instrumentklustret. Plastiga material får man nog räkna med i en bil som denna, men även helvetet är ju uppdelat i grader. Plasten i den här bilen befinner sig på fel sida om Dantes mittersta cirkel. Dessutom är backkameran löjligt lågupplöst, säkerhetssystemen tycks utlösas om man andas lite för högt och ljudsystemet låter som en mobilhögtalare i ett Pringles-rör.
Inte heller blir man glad av att köra bilen. Komforten är visserligen klart godkänd, men någon körglädje går inte att hitta i chassit. Bilen greppar asfalten som ett såpaindränkt bananskal. Värst är dock styrningen. Styrmekanismens internkod bör rimligtvis vara Cluedo, för detta är banne mig en riktig gissningslek. Ska jag vrida ett halvt varv åt vänster för att komma runt den här kurvan tro? Nähe, två och ett halvt varv var det visst. Ingen vinst den här gången heller.
Det går lyckligtvis att hitta lite körglädje i drivlinorna. De som vi fick provköra, en varvillig 1,0-liters trepipa och en 1,3-liters fyrcylindrig motor (båda framhjulsdrivna, turboladdade bensinare), är trevliga i stadsmiljö och puttrar på rätt fint i sin gångkultur, men det gäller verkligen att köra livet ur dem för att komma någonstans. Detta, i kombination med ett chassi vars gränser är lägre än italienarnas tolerans för folk som inte börjar köra i korsningen redan innan ljuset slagit om till grönt, gör att varje färd får en att känna sig som en rallyförare – och det är skitkul! Om du tenderar att hålla en lugnare tempo (läs: körskoleelev) räcker dock kraften till gott och väl, utan att du behöver lajva Stig Blomqvist på väg till jobbet.
Priser, från SEK
– 1,6 110 MT FWD – 179 900
– 1,0 120 MT FWD – 194 900
– 1,3 150 DCT FWD – 249 900
Körglädje åt sidan, de nya drivlinorna är det mest intressanta med uppdateringen. I Sverige kommer det endast att säljas bensinmotorer till Fiat 500X (se mer om dessa till i faktarutan), och viktigast är de uppdaterade FireFly-modellerna (1,3 och 1,0) vars fokus på bränsleekonomi har skärpts ytterligare. En förbättring på upp till 20 % påstår sig italienarna ha åstadkommit. Hmm. Nåväl, motorerna kan i vart fall kombineras med antingen en dubbelkopplings- (1,3) eller manuell växellåda (1,6 och 1,0). Den manuella sticker inte ut på något sätt (utöver den osedvanligt stora knoppen på växelspaken), medan dubbelkopplingslådan faktiskt är rätt schysst fram till den sekund du börjar pressa bilen. Då är den är ungefär lika kompetent som en kokad kräfta.
Det finns mycket negativt att säga om nya Fiat 500X, men nästan alla synder kan förlåtas om priset är lågt. Är dryga 180 tusenlappar tillräckligt billigt? Både ja och nej. Om bilen hade varit 30 000 kronor billigare så hade jag inte tvekat på att rekommendera bilen till er alla, men när priset ser ut som det gör blir det svårare. Du som brinner för designen kommer nog att bli lycklig med bilen, men ni andra gör nog bäst i att utforska konkurrenterna innan ett köpekontrakt skrivs under hos bilhandlaren.