Test: Volkswagen Polo
Volkswagen Polo
Motor: 1,0-liters, 3-cylindrig, bensin, 95 hästkrafter, 175 newtonmeter
Kraftöverföring: 5-växlad manuell, framhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h: 10,8 sekunder
Toppfart: 187km/h
Vikt: 1145 kg
Mått (längd/bredd/höjd):
4053/1751/1461 mm
Pris: 158 000 SEK
(Testbil ca 185 000 SEK)
Volkswagen har sedan 70-talet vunnit otroliga framgångar med Golf. Modellen har döpt ett helt segment och den toppar försäljningslistor över hela Europa. När man har en modell som uppnått en enorm popularitet, är det lätt för syskonen att hamna i skymundan. Lillebror till Golf heter Polo och har i sin senaste form vuxit till sig ordentligt. Målet är att erbjuda en liten, men komplett bil som kan ta hand om alla utmaningar en mindre familj ställs inför. Låt oss lägga i Högsta Växeln och undersöka om Volkswagen Polo har mognat så pass mycket att den numera kan räknas som en fullbordad familjebil.
Ledningen i Wolfsburg verkar leva efter mantrat ”if it ain´t broke, don’t fix it”. Detta gäller i synnerhet Polons utseende. Designspråket är relativt konservativt och det är istället tillväxthormonerna som tyskarna har injicerat i Polon som märks av. Den nya modellen är sju centimeter längre än föregångaren vilket verkligen märks utifrån och numera känns inte Polo som en småbil.
Insidan av Volkswagen Polo är den plats som förändrats mest i den senaste generationen. Baksätet kan användas av fullvuxna människor och man kan sitta förvånansvärt bekvämt oavsett om man färdas i bilens främre eller bakre sätesrad. Bagageutrymmet har också vuxit och tillåter nu storhandling på ICA, när tidigare generationer helst såg att man handlade max två paket Aladdin-askar på Pressbyrån.
Förutom att både människor och saker får plats, bjuder Polo på ett ordentligt lyft när det kommer till teknik. Infotainmentsystemet är snyggt, lättarbetat och modernt. Har man några extra slantar går det till och med att välja till ett digitalt mätarhus, något som endast var tillgängligt i Mercedes-limousiner för tio år sedan.
Den Polo vi provkörde var utrustad med en trecylindrig bensinmotor på 95 hästkrafter och manuell växellåda. Till skillnad från exempelvis Mini:s trecylindriga motorer, sjunger denna trepip inte lika fint utan sticker istället ut som ett tyst och bekvämt alternativ. Med en kraftreserv under 100 hästkrafter kan man ledas till att tro att detta inte är någon stadsraket, vilket är helt sant. Tack vare överladdning har man tillräckligt botten-vrid, men vill man skutta runt i Stockholmstrafiken får man snabbt inse att detta inte är det rappaste alternativet i VW:s modellutbud. Egentligen är det inget fel på motorn i sig, den är tyst, snål och lagom stark. För den sparsamme är den ett förträffligt alternativ.
Körupplevelsen i nya Polo kan sammanfattas som vuxen. Det märks att MQB-plattformen har krympts ned och körmässigt är den planterad på ett sätt som få andra småbilar kan matcha. Det bjuds inte på någon känsla av bus eller lekfullhet som i exempelvis Ford Fiesta, utan snarare en dynamisk kapacitet som vanligtvis associeras med större bilar. Den manuella lådan hjälper till med att addera till körkänslan, men ärligt talat har jag aldrig varit något större fan av VW:s manuella växellådor.
Den känns helt enkelt lite för vaniljaktig för min smak, även om det ska sägas att det rent rationellt inte är något fel på den. Något som även bör nämnas är att trots sitt vuxna uppträdande kan man anklaga Polo för att vara satt i det hårdaste laget. Den är långt från obekväm, men har man veckan innan kört Citroën C3 regelbundet känns Polo oändligt mycket styvare samt stabilare än dess franska konkurrent.
Volkswagen Polo är numera en förvånansvärt kapabel bil. Även om det finns personliga attribut som vissa kan störa sig på, måste jag ändå säga att den har blivit en fullbordad familjebil. En femdörrars Polo kan i princip göra allt som en Golf kan. Startpriset på cirka 160 000 kronor gör också Polon till ett svårslaget val för stadsfamiljen med ekonomiskt förnuft. Den är faktiskt så bra att självaste Golf kanske börjar svettas. Det största problemet jag ser med bilen är att den är så bra och mogen, att den tappar lite av den ungdomliga lekfullhet som tidigare associerades med ”småbilar”. För den verkliga köparen är detta säkert inget problem och jag tvivlar inte på att Volkswagen Polo kommer att bli en försäljningssuccé i vårt avlånga land.
Betyg
Sammanfattning
Volkswagen Polo är lite som buffén på GRILL, otroligt prisvärd, förvånansvärt välsmakande och nästan för bra för att säga nej till. I tillväxtprocessen kan man påstå att lite charm har försvunnit. Vill man ha en bil som har det senaste i form av teknik och köregenskaper till en rimlig peng, då är Polo extremt svårslagen.