Test: Range Rover Vogue

Range Rover Vogue med SVO Design Pack (2019)
Motor: Bensin, 3 liter, V6, 380 hästkrafter, 450 newtonmeter
Kraftöverföring: Åttastegad automatlåda, fyrhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 7,3 sekunder
Toppfart: 205 km/h
Vikt: 2342 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 5000/1869/2073mm
Pris (UAE): 599 520 AED (ca 1 615 080 SEK)

Smart casual är en klädkod som ofta bepryder middagsbjudningar världen över. Tanken är att man ska anlända anständigt klädd, men samtidigt inte balla ur genom att komma i frack. Det fina med smart casual som stil är att den passar in nästan var som helst, oavsett om man är på firmafest eller på middag med svärföräldrarna. Bilvärlden har länge haft en motsvarighet till denna universella klädkod och den heter Range Rover. Genom åren har det alltid varit passande att anlända i en Range Rover vare sig det gäller fasanjakt, bröllop eller Västerort. Range Rover har nyligen fått sig ett ansiktslyft och för att ta reda på om bilen fortfarande är det ultimata fordonet för att känna sig hemma överallt har vi satt den på prov i Dubai. Låt oss lägga i Högsta Växeln och se om Range Rover håller sin status som ikon, även i 50 graders värme.

Något som är fint med Range Rover är dess design som är närmast ikonisk. Likt en Porsche 911 eller en Lotus Seven, behöver en åskådare bara se silhuetten för att veta vad det är för bil. I och med ansiktslyftet har man behållit proportionerna på utsidan, även om testbilen kom utrustad med ett SVO-designpaket vilket adderar svarta detaljer, kjolpaket och större utblås i bak. Paketet gör att de klassiska Range Rover-proportionerna blandas med element som man snarare associerar med någon som sysslar med partytjänster än någon med ett mer hederligt yrke. Onekligen kommer vissa att gilla dessa sportiga detaljer, men förutom att anständigheten trappades ned tack vare dem visade det sig även att de kom med ytterligare oanade nackdelar senare under resan.

Körupplevelsen i Range Rover är och bör vara anständig. Längs Dubais motorvägsnät ser luftfjädringen till att man som förare inte störs av eventuella imperfektioner i vägen som de influgna slavarbetarna lämnat efter sig i den skrikande värmen. Bilen trivs bäst med att bara kryssa fram och inte göra för mycket väsen av sig. Vill man växla ned och gasa på märks det snabbt att denna SUV inte byggdes för att sätta några banrekord. Det kränger lite väl mycket i tighta kurvor och man får ungefär lika mycket feedback i ratten som Ray Charles får genom sina ögon. Detta anser jag dock inte vara en punkt man kan klandra Range Rovern för, då listan över saker den ska klara av inte innehåller racing.

Vad man däremot kan klandra med full rätt är den kompressormatade sexan på 380 hästkrafter. Det låter som ett underbart paket med mer än tillräckligt med kraft, men sanningen är att så inte är fallet. Problemet är egentligen inte antalet hästkrafter utan snarare att kraften och vridet kommer alltför högt upp i varven. Ibland när man kör om känns det som att man verkligen måste varva ur motorn vilket skadar känslan av lättsam lyx vilken britten i övrigt försöker att förmedla. Om lådan hade varit en telepatisk PDK-variant hade det kanske gått ändå, men bilens åttastegade automat är inte tillräckligt bra för att kompensera för motorns tillkortakommanden. Nyckeln är att inte stressa på drivlinan för mycket, om man lägger sig lugnt och har god tid på sig funkar det bra att glida fram och låta motorn puttra på lägre varv.

Om man heter Range Rover är det inte bara lyxtransport man ska klara av utan även offroad-körning. Som tur är visade sig Dubai vara en enda stor sandlåda (bokstavligt talat) när det kom till ökenäventyr. Av de bilar vi hade med oss på resan (Range Rovern fick sällskap av ett gäng andra SUV:ar ut i öknen) var förväntningarna nästan störst på britten. Range Rover finns att få med fler terränglägen än vad Genghis Kahn har ättlingar och självklart använde vi oss av ”sand-läget” när det bar av ut mot dynerna.

Även om det såg bra ut på pappret stal kjolpaketet alltför mycket markfrigång och gummit på 22-tums-fälgarna var långt från optimalt för att plöja sand. Resultatet blev att Range Rovern fastnade pinsamt ofta när övriga fordon skuttade omkring i sanden. Den undermåliga prestationen i sanden får i viss mån skyllas på den personen som speccat bilen. Vill man klara av körning i öknen är det bäst att hoppa rysk gangster-look när man konfigurerar sin Range Rover.

Även om utsidan leder till delade meningar är insidan fruktansvärt trevlig. Moderna skärmar som känns igen från Velar pryder instrumentpanelen och alla materialval är ypperligt utvalda. Det finns dessutom en massa smarta smådetaljer som ett extremt djupt handskfack och en tailgate som kan användas som bänk när man tittar på kamelracing. Visst finns det små irritationsmoment såsom touch-knapparna på ratten vilka man inte riktigt vet vad de gör hälften av tiden eller klimatreglagen som har 24 olika funktioner (en uppskattad siffra). Ska man sammanfatta interiören i Range Rover Vogue kan man säga att det är som ett modernt vardagsrum. En plats som man lätt trivs väldigt bra i.

Frågan vi ställt oss i början av testet är huruvida Range Rover Vogue fortfarande är en bil som passar in överallt. Svaret är att bilen fortfarande passar in lika utmärkt i Dubai som den hade gjort på Drottningholm. Det bjuds på ett snyggt och regalt paket som man gärna använder oavsett typ av resa. Motorn är en besvikelse, en V8 med mer vrid hade gjort bilen väldigt gott och adderat ytterligare en nivå av lyx. Kom även ihåg att om du speccat din bil som Wayne Rooney eller Antwan, kommer det att bli knixigt att köra i öknen.