Test: Opel Grandland provkörd – ännu en suv i mängden

En gång i tiden var Opel en etablerad spelare i det svenska folkhemmet. Så är emellertid inte fallet längre, trots en rad gedigna produkter. Senast ut är nya Opel Grandland. Vi begav oss till märkets hemstad Rüsselsheim för en provkörning.

På plats i Rüsselsheim, ett stenkast från Frankfurt, fick vi möjlighet att bekanta oss både med den nya elbilen – Opel Grandland Electric – och hybriden.

Nya Opel Grandland är den första Opeln på Stellantis nya plattform STLA Medium och är hela 17 centimeter längre än föregångaren.

Det innebär att Grandland ger sig in i ett av marknadens tuffaste segment med en rad olika drivlinor.

Foto: Opel

Generisk var bara förnamnet

På bild framstår nya Grandland som en förhållandevis attraktiv pjäs, inte minst med hänsyn till segmentet. Verkligheten är emellertid en annan.

Framtill har man lagt krut på att ge nya Grandland det numera typiska Opel-nyllet med en svart front, en slags visir och framlyktorna.  

Baktill har Opel slopat emblemet och pryder i stället bakluckan med ”OPEL” i stora bokstäver och en trendig ljusramp.

Problemet är att avsaknaden av ett emblem och ljusrampen tillsammans gör att Opel Grandland baktill ser ut som att någon AI-genererat ”generisk suv”.

Den påminner mer om något kinesiskt snarare än något tyskt.

Problem med infotainment

Interiört möts man av en oerhört tysk interiör bestående av en instrumentpanel på 10 tum och en infotainmentskärm på 16 tum.

Infotainmentsystemet var så buggigt att jag fick byta till en reservbil samtidigt som högerrutan på min testbil inte gick att stänga.

I min ”nya” testbil startade systemet om sig själv mitt på motorvägen och bytte språk till franska.

Opel menar på att det rör sig om förseriebilar och att det sista som görs är att ”polera infotainmentsystemet”. Jag hoppas för märkets kunders skull att dessa problem åtgärdas prompt.

Baksätet har bra lårstöd, men ont om huvudutrymme – i alla fall i mitt fall som 184 centimeter lång och med lång överkropp.

Kvalitetskänslan ger blandade intryck – billiga plastytor samsas med härliga textilier medan fysiska knappar ger ett robust intryck samtidigt som ratten ser ut som en stor och billig plastklump.

Opel Grandland har ett ändamålsenligt fokus

Framtill möts man av sanslöst bekväma stolar. Opel har sedan länge haft ett samarbete med tyska AGR som är en tysk förening som forskar kring ont i ryggen, och resultatet är stolar som man kan tillbringa timme in och timme ut i.

Just detta komfortfokus är något som även återspeglas i körupplevelsen. Vi inledde provkörningen bakom ratten på den nya elbilen. Testbilen var varianten med 213 hästkrafter och en elektrisk räckvidd på 582 kilometer enligt WLTP.

Nästa år kommer en variant med hela 70 mils räckvidd, men prestandan förblir den samma.

Det krävs inte många meter bakom ratten för att inse att Grandland Electric inte försöker vara något den inte är.

Gasresponsen är lite seg vilket Opel menar innebär bekvämare körning, högre effektivitet och är ett sätt att distansera sig från den ”kick” man känner vid gaspådrag i många andra elbilar.

Med det sagt ska Opel kalibrera om gasresponsen i normalläget som i dagsläget är lite väl trög.

”Vi är inte intresserade av en sportig utstrålning”, förklarar Dominik Sottong, teknikansvarig för Grandland.

Den mentaliteten är uppfriskande i en bransch där alla försöker vara sportiga, samtidigt som den ger ett kvitto på vad man kan förvänta sig av körupplevelsen. Ljudnivån i kupén är exceptionellt låg och styrningen oerhört lätt, även i sportläget.

Opel pratar om vad de kallar för ”Autobahn Proof” som kort och gott innebär fokus på högfartsstabilitet av den typen man gärna vill ha på tyska motorvägen. Kruxet är att toppfarten är blott 170 km/h vilket med Autobahn-mått mätt är gångfart.

Fjädringen är åt det stötigare hållet och inkräktar på premium- samt komfortkänslan vilket är tråkigt när det kommer till en bil som i övrigt lägger sitt krut på komfort. Det är heller ingen större skillnad mellan de olika körlägena.

Även som hybrid

Vi provkörde även mildhybriden, en 48V-historia med 136 hästkrafter och 230 newtonmeter. Under huven ruvar en 1,2-liters trecylindrig motor som låter rätt sportigt, men som levererar mer snack än verkstad.

Växellådan, en sexstegad dubbelkopplad enhet, växlar snabbt och metodiskt. Helhetspaketet är vettigt och rent kördynamiskt är den trevlig men tampas med samma mjukvarurelaterade buggar och halvstötiga fjädring.

Rent förbrukningsmässigt kan man räkna på att ligga kring 0,6 liter per mil vid normal körning. Jag lyckades komma upp i över 200 km/h på Autobahn med bilen och upplevde att den kändes stabilare än elbilen.

Opel Grandland är en suv

Opel Grandland är i mångt och mycket vad vi på redaktionen skulle kalla för ”bara en bil”. Med det menas att den egentligen inte utmärker sig nämnvärt åt något håll.

Designmässigt är den bestämt generisk, särskilt bakifrån medan interiören skriker funktionalitet. Rent kördynamiskt imponerar den med en väldigt tyst kupé och en genomgående lugn körupplevelse.

Dessvärre tampas Grandland med stötig fjädring och ett buggigt infotainmentsystem.

Kopplingarna till andra Stellantis-produkter är även tydliga, men ingenting som gemene konsument kommer att reflektera över.

Tanken bakom är beaktningsvärd, men tyvärr lämnar utförandet en del att önska.

Det finns inte några svenska priser ännu.

Test: Volkswagen Tiguan provkörd – nya folkhemsfavoriten?

Test: Cupra Terramar provkörd – surf and turf på spanska

Opel Kadett D från 1984 provkörd i Tyskland