Cadillac XT5 genom Centraleuropa

Cadillac XT5 (2018)
Motor: 3,6-liters V6, 310 hästkrafter, 370 newtonmeter.
Kraftöverföring: 8-stegad automatlåda, fyrhjulsdrift.
Acceleration 0–100 km/h: 6,6 sekunder
Toppfart: 210 km/h
Vikt: 1866 kg
Mått (längd/bredd/höjd):
4813/1905/1676 mm
Pris: Ca 400 000 SEK
(Testbil ca 650 000 SEK)

Efterkrigstiden i USA var något av ett ekonomiskt mirakel. Allt från skyskrapor, löner och bilar växte sig större än någonsin tidigare. Ett företag som symboliserade denna välståndsutveckling mer än någonting annat var Cadillac som med landkryssarna Eldorado och Coupé DeVille visade omvärlden vilka som var ledare när det kom till lyx. Spola fram bandet 65 år och Cadillac har sedan dess blivit omkörda i lyxdepartementet. Idag är det europeiska märken som bär fanan när det kommer till opulens på fyra hjul. Cadillac har därför ansträngt sig som attan för att ta sig tillbaka till toppen, och tillvägagångssättet är att inleda ett frontalangrepp på Mercedes, BMWs och Audis hemmaplan: Kontinentaleuropa. För att se hur väl Cadillac har lyckats tog vi märkets senaste volymsäljare XT5 och körde mot Prag för att se om jänkarlyx passar in i en Europas äldsta huvudstäder.

Cadillac XT5 som tidigare gick under namnet SRX är ett försök till att bygga den bil som alla européer köper, med andra ord en medelstor SUV. Storleken placerar bilen mellan Audi Q5 och BMW X5, vilket gör att man oavsett resmål, har gott om plats. Resan startade från München vilket även är BMWs födelseort. Att köra kring stadens centrala partier kring Marienplatz och Maximilianstrasse, gav en känsla av att verkligen spela på bortaplan.

Här delar prydliga hyreshus från sekelskiftet plats med en oändlig mängd BMW-bilar. Vad som uppdagades ganska snabbt var dock att även om man stack ut, gjorde man det på ett bra sätt. Flera människor kom fram och frågade om bilen vilket visade på att en genuin nyfikenhet bland Münchenborna. Särskilt fronten är ett lyckat parti med framlyktor som ”gråter” och en grill som har mer krom än den övre tandraden på Bond-skurken Jaws.

Vistelsen i München blev relativt kort eftersom vi nästan omedelbart efter att ha hämtat bilen styrde riktningen mot Tjeckien. Efter att ha navigerat genom ett smärre trafikkaos bar det av mot en vägsträcka där XT5 verkligen hör hemma: Autobahn. På detta till synes oändliga vägnät slogs man av den förträffliga komfort jänkaren erbjuder. Tidigare har allt från amerikanska till franska tillverkare försökt slå tyska märken genom att kopiera deras framgångsrecept, utan något större resultat.

Cadillac har vänt på taktiken och släppt sportighet samt atletiska aspirationer. Istället har man gått all in på komforten, vilket passar både bilen och märket som handen i handsken. V6:an på 3,6 liter går fint med 314 hästkrafter som sällan behöver utnyttjas till fullo. Hela bilen andas avslappnad komfort, vilket är precis vad en amerikansk lyxbil ska göra i min mening.

Med radarfarthållaren inkopplad och sätena på nedkylning fanns det tid att studera interiören. Insidan är nämligen en blandning av högt och lågt. Bilen vi körde var den högst utrustade Platinum-versionen vilken erbjuder stora mängder alcantara, kolfiberliknande inlägg och en myriad av sätesinställningar. Allt detta tillsammans med Apple CarPlay och ett halvdigitalt mätarhus gör insidan riktigt trevlig på längre resor. Börjar man detaljstudera ser man snabbt att varken grafiken på infotainmentsystemet eller vissa materialval håller riktigt samma standard som Audi eller Volvo. Förutom detta kan man inte säga annat än att vi anlände till Prag utvilade och i god form.

När morgonen grydde bar det av sig mot centrala Prag. Staden i sig speglar i viss mån Cadillac XT5:s identitet. Anrika byggnader finns överallt på samma sätt som bilen bär på en anrik historia, men staden visar samtidigt hur man har gått in det 21:a århundradet med platser som det ”dansande huset” eller en hel vägg tillägnad John Lennon. XT5 fungerar på samma sätt i det att all modern teknik och design finns på plats, men man har samtidigt inte glömt tiderna av krombeströdda landskepp som symboliserade framtiden.

Efter ett tag kom vi fram till Prags ”gamla stad” där butiker som annonserade Prada, Patek Philippe och Rolls-Royce fanns vid varje gatuhörn. Att röra sig i dessa kvarter gav en känsla av gamla pengar och anrik lyx. Här känns det inte som att Instagram-miljonärer rör sig (även om de med väldigt hög sannolikhet gör det) utan snarare baroner som har suttit på familjeförmögenheter sedan år 1100.

Vad som var intressant med vår Cadillac var att det kändes passande att framföra bilen i detta affluenta område. Även om man får betala en rejäl slant (närmare bestämt cirka 700 000 kronor) för bilen kändes det ändå helt rätt att köra XT5 på samma gator som mycket dyrare Porschar och Bentleys. Nu ska man inte tro att det går att lura folk att man har köpt ett handbyggt skrytbygge bara för att det sitter ett Cadillac-märke i fronten, utan snarare att bilen sticker ut tillräckligt mycket på rätt sätt för att man som förare ska känna sig hemma i alla miljöer.

Vistelsen i Prag avslutades på Café Imperial där vi försökte nå en slutsats över Cadillac XT5:s plats här i Europa. Efter att ha beställt en ”chocolate surprise” insåg vi att efterrätten i mångt och mycket liknar bilen. Desserten hade ett ljuvligt skal av blank choklad som sedan smältes bort med varm chokladsås, vilket avslöjade ett inre av mousse och hallon-sorbet. Det är en okonventionell sötsak som gör den som förtär den nyfiken och förhöjer känslan av njutning när man kommer till insidan. XT5 är likadan, men åt andra hållet. Här är det utsidan som är unik, färgglad i sin design och tilltalande. Istället är det insidan som är slätstruken och förfinat konventionell. Vad både bilen och desserten lyckades med var att balansera det vågade med det ordinära, något som gjorde vår Cadillac till en utmärkt kumpan i Prag.