Iskörning med Subaru i Finland

Att Subaru tillverkar kapabla bilar verkar många människor ha förstått. Egenskaper som kännetecknar de kompetenta terrängbilarna är fyrhjulsdriften och boxermotorerna. Det är driften på alla hjul som märket har lagt mycket kärlek och tid på att utveckla, förfina och bli så bra som möjligt på. Tack vare Subarus förtroende för bilarna och tekniken de är fyllda med, ville de att modellerna skulle köras i passande terräng. En ort med mycket skog och tuffa landområden behövs för att visa bilarnas kapacitet på bästa sätt. Därför föll det självklara valet av plats på de finska skogarna, närmare bestämt norrut i en stad som heter Rovaniemi, belägen i Lappland.

Att färdas norrut i Norden under vinterhalvåret är ett recept på temperaturer som brukar leda till att kroppsdelar faller av och en snö-nivå där endast kroppsdelarna över axlarna tittar fram när man är ute på promenad. Lyckligtvis verkade Rovaniemi ha en period av vad invånarna i princip menade var ”tropisk värme”, i detta fall alltså temperaturer mellan noll och minus tio grader. Snö fanns det dock gott om och det var något vi skulle bli varse om inom kort.

Subaru Snow Drive-dagarna inleddes med en presentation med lite allmän information om märket. Det talades om stigande försäljningssiffror, att Fuji Heavy Industries Ltd. (som tillverkar Subaru) byter namn till Subaru Corporation och att säkerhet är en stor och viktig del i utvecklingen. Det hela uttrycktes med en tydlig stolthet över märkets bedrifter och speciellt hur de är ledande inom symmetrisk fyrhjulsdrift såväl som utvecklingen av boxermotorer. Efter pratet om hur Subaru är ett märke som tillverkar funktionella arbetsfordon som är till för att användas och fungera till allt, var det dags att sätta bilarna på ett praktiskt prov. Vi blev tillsagda att ta en bil och köra en bit upp för en skidbacke, och sedan ned igen.

Jag kan meddela att alla modeller klättrade upp för backen som om de vore släkt med Yeti (snömannen, inte bilen) och det märktes att de framfördes på det underlag där de kände sig mer hemma än en spelberoende 14-åring gör framför datorn. Efter en tid var det dags att ta sig vidare vilket krävde att man tog sig över en liten bro intill skidbacken. Jag befann mig vid denna tidpunkt bakom ratten på en Outback så med humöret på topp var jag, inklusive sällskap, den första bilen som glatt åkte vidare. Cirka två minuter senare satt vi fast likt en cementerad stolpe i djup nysnön.

Trots flera försök från allt mellan full gas till en fjärilslätt fot på pedalen och ett hysteriskt hoppande mellan backväxeln och försök att ta oss framåt kom vi inte någonstans. Vi skulle troligen haft större chans att lyckas övertala en hårdrockare till att bli en mediterande munk än att komma loss. Detta missöde berodde dock inte på bilen utan en blandning av obefintliga skyltar och mitt aningen svikande lokalsinne. Endast pistmaskiner och monstertruckar hade tagit sig över delen där vi fastnade. En pistmaskin blev för övrigt räddaren i nöden som till slut drog loss oss efter att en snowcat hade misslyckats åtskilliga gånger.

Dag ett visade sig bara vara förrätten till vad som skulle komma att ske den andra dagen. På förmiddagen bar det av mot testbanan som inte helt oväntat var täckt med en hal och mycket sladdvänlig blandning av snö och is. Väl på plats fick vi en kort presentation av den finska rallyföraren Jani Ylipahkala, mer om vad han hade för roll lite senare. Moment ett var en teknisk bana med syfte att visa upp bilarnas färdighet.

Jag körde både Subaru XV och Forester som tack vare fyrhjulsdriften höll sig stabila som pyramider runt banan. Dock märktes storleksskillnaderna väl, att sätta sig i Forestern efter att ha kört XV:n kändes som att byta om från pyjamas till en sumobrottardräkt i storleken XXL. Tyvärr kunde inte antisladdsystemet stängas av helt och hållet. Det innebar att alla bilarna stretade emot likt en pensionär som vägrar lämna bingon när jag försökte få ut bakdelen i kurvorna på den upplogade banan bland träden.

I andra momentet var det dags att få känna ett smakprov av drifting. Övningen handlade om att lära sig hantera bilen som en professionell rallyförare i snön. Både WRX STI och BRZ gjorde att man såg ut som jokern i ansiktet eftersom mungiporna sträckte sig så långt upp mot öronen som det bara gick. Varje gång jag fick till ett bredställ pirrade det lite i magen och all världens problem var som bortblåsta. Som delmoment fick jag även möjligheten att åka med rallyföraren Jani Ylipahkala i en WRX STI, det var inte längre ett ”smakprov” på drifting utan mer som att få frukost, lunch och middag tryckt i sig på samma gång.

Jag satte mig i bilen och stängde dörren, 2 sekunder senare flög vi iväg i högst olämpliga hastigheter som skulle fått vem som helst att önska att de hade tagit på sig en blöja innan starten. Med centimetrar till träden flygandes in i kurvorna med bilen liggandes 90 grader fick jag den bästa anti-depressiva upplevelsen jag någonsin fått samtidigt som jag hann bli religiös och överväga om jag skulle ringa mina nära och kära och förklara hur jag ville ha min begravning. Ett stort tack till Jani som ställde upp och med sina färdigheter visade hur äkta fordonshantering upplevs.

Tredje delen var en terrängslinga som gick en bit in i skogen. Den bevisade att Subarumodellerna tar sig fram som pansarvagnar i terräng och att det är där de befinner sig i sitt rätta element.

Det sista och avslutande momentet var tillsammans med Janis lilla skogstur dagens höjdpunkt. Vi körde WRX STI och BRZ på en bana som de flesta människor antagligen skulle använt till att åka skridskoturer på. En detalj som inte gjorde saken tråkigare var att bilarna sällan framfördes i någon annan riktning än i sidled. Att få flänga runt banan med den bakhjulsdrivna modellen BRZ gjorde att jag lärde mig mer om att kontrollera en bil på 30 minuter än vad jag gjorde under hela min övningskörningsperiod. Kännedomen om att WRX STI:n hade dubbar som såg ut som långa spikar gav mig förtroende för bilen och gjorde att jag vågade gasa mer och mer. Efter ett antal varv runt banan lyckades jag tämja den vilda 300-hästars-maskinen till att lyda mig och gå från att se ut som Bambi på is till en mer kontrollerad färd.

Sammanfattningsvis vill jag nämna tre viktiga lärdomar. Ett, Subaru tillverkar fenomenala terrängbilar som agerar som traktorer i skogen tack vare fyrhjulsdriften och klarar sig bra oberoende av vilket hinder man tar sig an. Två, om man ska lära sig att hantera en bil under kontrollerade former är Rovaniemi en ytterst passande plats med mycket skog och ensliga grus- och snövägar att bemästra det. Tre, om man någonsin får erbjudandet att åka med en finsk rallyförare ska man genast säga ja men se till att beställa gravstenen i förväg och ta med sig ett par rena kalsonger. Tro mig, det behövs.