Test: Mercedes-AMG GLC 53 testad – sex cylindrar gör hela skillnaden

Sex cylindrar, 449 hästkrafter och ett chassi som gärna tar sig an en krokig väg. Mercedes-AMG GLC 53 kombinerar familjebilens användbarhet med en oväntat lekfull framtoning. Det är lätt att bli förtjust – betydligt svårare att försvara prislappen.

En prestandasuv ska helst vara flera bilar samtidigt. Bekväm på långresan, praktisk i vardagen och tillräckligt underhållande för att föraren ska välja den långa vägen hem.

Att få en stor bil att accelerera snabbt är numera vardagsmat. Att få den att kännas rolig även mellan accelerationerna kräver mer eftertanke.

Mercedes-AMG GLC 53 lyckas förvånansvärt bra med den senare uppgiften. Förklaringen börjar under motorhuven, men slutar inte där.

Vi har lagt i Högsta Växeln och recenserat den prestandastinna suven.

Två cylindrar till, tack

Efter fyrcylindriga GLC 43 går Mercedes-AMG åter upp till sex cylindrar. Den här gången sitter de på rad, likt Mercedes-bilar från förr.

Tre liters slagvolym, turbo och en elektrisk kompressor ger 449 hästkrafter och 600 newtonmeter. Tillfälligt kan vridmomentet öka till 640 newtonmeter. Kraften fördelas till alla fyra hjulen via en niostegad automatlåda.

Ett mildhybridsystem hjälper till vid acceleration och låter bensinmotorn vila när den inte behövs. Under lugn körning stänger den av sig förhållandevis ofta, men återstarterna sker för det mesta obemärkt.

Den stora vinsten med sexan märks långt innan gaspedalen når golvet. Motorn arbetar mjukt, svarar kvickt och ger bilen ett lugn och en förfining som den fyrcylindriga föregångaren hade svårare att leverera.

När tempot höjs finns dessutom ett ljud som bättre matchar AMG-emblemet. Sexan låter dovt och fylligt, med knallar från avgassystemet när gasen släpps. Det är en motor man gärna hittar anledningar att använda.

Ingen risk att glömma märket

GLC 53 ser dyr och snabb ut utan att göra alltför stort väsen av sig. Stora luftintag, rejäla fälgar och fyra runda avgasutblås avslöjar ambitionerna, men helheten är förhållandevis diskret.

Invändigt är Mercedes mer angeläget om att påminna om vad man har betalat för. AMG-logotyper finns på ratten, i instrumenteringen och på mittkonsolen.

I grunden är kupén fortfarande en GLC-kupé. Kvalitetskänslan är hög, materialen trevliga och sittpositionen bra. Stolarna ger stöd i kurvorna utan att bli påfrestande under längre etapper.

AMG-förvandlingen består främst av ratten, grafiken och detaljerna. Utrymmena och användbarheten finns kvar, vilket gör att familjen slipper betala för förarens motorintresse med sämre vardagspraktik.

Komforten finns – tystnaden saknas

I Comfort är GLC 53 en behaglig bekantskap. Styrningen är lätt, drivlinan arbetar diskret och fjädringen tar hand om ojämnheter utan onödiga åthävor.

Kontakten med underlaget finns kvar, men bilen känns inte hård bara för sakens skull. Det går utmärkt att köra långt utan att börja leta efter slätare vägar.

Testbilens stora hjul drar däremot upp vägljudet på grövre asfalt. I en bil som kostar över en miljon kronor hade jag gärna haft det tystare, men smaken är som baken. Det stör särskilt eftersom fjädringen och drivlinan i övrigt gör långresan så avslappnad. Här hade jag gärna valt mindre fälgar och prioriterat ljudkomforten.

En rad personligheter

Sport Plus ändrar bilens humör. Chassit stramas upp, växellådan håller kvar växlarna och motorn upplevs som ivrigare.

Med launch control blir starten våldsam. Växlingarna känns ordentligt och draget fortsätter även när den första urladdningen är avklarad.

Mercedes-AMG anger 0–100 km/h på 4,2 sekunder med Race Start, som ingår i tillvalspaketet AMG Dynamic Plus. Upplevelsen bakom ratten ger ingen anledning att ifrågasätta den siffran.

Det fina är hur lätt bilen växlar mellan dramatik och vardagslunk. Den kan bjuda på ett rejält nummer när man ber om det och sedan återgå till att vara en följsam familjebil.

En förväxt het halvkombi

Den största överraskningen kommer i kurvorna.

Framvagnen styr in villigt och bilen är lätt att placera. Bakhjulsstyrningen hjälper till att dölja storleken, särskilt när kurvorna blir tätare.

Fyrhjulsdriften ger gott om grepp, men GLC 53 känns ändå lekfull. Den svarar gärna på bestämda riktningsförändringar och är mer lättfotad än man väntar sig av en familjesuv.

Upplevelsen påminner emellanåt om en förväxt het halvkombi. Bilen uppmuntrar till aktiv körning, samtidigt som den är tillmötesgående nog för att man snabbt ska känna sig hemma.

Tyngden försvinner förstås inte. När tempot skruvas upp gör den sig påmind, och den som söker maximal skärpa och återkoppling får välja något mer renodlat, men på tok för inspirerande körning är syftet med en GLC 53.

Styrningen är den svagaste kördynamiska länken och upplevs som något död.

Bromsarna inger däremot förtroende. Kraften finns där och pedalen är lätt att dosera, även när körningen återgår till vanlig vardagstrafik.

Framför allt krävs det inga extrema hastigheter för att uppskatta bilen. Motorns karaktär och chassits följsamhet gör även en ganska vanlig väg underhållande, vilket passar bilens karaktär bättre.

Mercedes-AMG GLC 53 hittar rätt

GLC 53 gör det en bra prestandasuv ska: den tillför körglädje utan att göra vardagen besvärligare.

Den raka sexan står för mycket av charmen. Chassit bidrar med en lekfullhet som är långt ifrån självklar i den här biltypen, samtidigt som komforten och utrymmena finns kvar.

Priset är svårare att komma överens med. Tillvalen gör snabbt kalkylen ännu mindre tilltalande, inte minst om man kastar ett getöga på konkurrenten BMW X3 M50.

En vanlig GLC räcker långt för den som främst söker en bekväm familjebil. Men för den som också vill njuta av motorn och se fram emot nästa kurva har GLC 53 ett tydligt existensberättigande.

Efter några mil bakom ratten känns de två extra cylindrarna som ett mycket välkommet återseende.