Škoda Citigoe iV utmanar räckvidden på motorväg

Vi på Högsta Växeln är lika nyfikna som surikater på alla bilar, nya som gamla. De som följer bilvärldens alla nyheter vet säkert redan om att det pågår en omställning där allt fler bilmärken riktar in sig på elektrifiering som ett sätt att uppnå EU:s mycket strikta klimatmål. För att få en bättre bild av elbilslivet och vad som faktiskt krävs för att bli en potentiell miljökämpe har vi under en längre period valt att sätta helt elektriska Škoda Citigo^e iV på prov.

Škoda Citigo^e iV
Motor: Elmotor, 36,8 kWh, 83 hästkrafter, 212 newtonmeter
Kraftöverföring: Enväxlad automatlåda, framhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 12,3 sekunder
Toppfart: 130 km/h
Vikt: 1 235 kg
Mått (längd/bredd/höjd): 3597/1645/1481mm
Pris: 268 400 SEK (testbil cirka 272 100 SEK)

Den första delen i serien kommer att handla om en roadtrip med Škodas första elbil. Enligt Škoda själva har Citigo^e en räckvidd på 260 kilometer. Det är dock ett känt faktum att få elbilar faktiskt klarar av den angivna räckvidden, precis som bensin- och dieselbilar sällan drar så lite som tillverkare faktiskt uppger. Elbilar har särskilt svårt att nå den angivna räckvidden på motorväg. I högre farter med mycket luftmotstånd rasar batteriladdningen som en lavin nerför ett brant berg.

Jag valde att försöka ta mig från Stockholm till Linköping på en laddning. Det är en sträcka på ungefär 200 kilometer. Enkelt, kanske ni tänker, och ja, tittar man bara på siffrorna borde jag komma fram med 6 mils räckvidd kvar. Jag var dock osäker att en sådan liten, ”box”-formad bil skulle klara av sträckan.

Resan påbörjades med ett batteri lika fullt som SL-bussarna under rusning. Den lilla färddatorn bredvid hastighetsmätaren indikerade 260 kilometer med eco-läget påslaget. Det finns även ett eco+-läge som stänger av klimatanläggningen men eftersom jag inte ville bada bastu i två timmar lät jag fläktarna snurra. Dock skippade jag AC:n som enligt displayen skulle äta upp 3 mil av räckvidden.

Resan på E4:an söderut från Stockholm påbörjades utan problem. Jag kontrollerade frenetiskt hastigheten för att säkerställa att den inte överskreds eftersom jag vet att batteriet dräneras i höga hastigheter. En viktig detalj att poängtera är dock att Citigo^e har en toppfart på 130 kilometer i timmen, så att riskera någon grov hastighetsöverträdelse på motorvägen är rentav omöjligt. Jag ska erkänna att jag inte hade så stora förhoppningar på att resan skulle klaras av på bara en laddning men överraskande nog lyckades bilen ta sig till Linköping med hela 38 kilometer tillgodo.

Väl framme var det dags att ladda och då uppstod det genast problem. För det första fanns det inga snabbladdningsstationer i närheten av stadskärnan. Eftersom jag inte hade planerat någon övernattning utan ville ta mig tillbaka till Stockholm samma dag var snabbladdning det enda alternativet. Efter att ha funderat ett tag och planerat om dagen bestämde jag mig för att ställa bilen i utkanten av staden och ta bussen in till restaurangområdet i innerstan. Det andra problemet var att hitta en fungerande laddstation. Den första jag försökte ladda vid fungerade inte och efter flera telefonsamtal och ungefär 30 minuter med supporten kom de fram till att en tekniker behövde skickas ut. Som tur var hittade jag ytterligare en laddstation någon kilometer bort. Efter cirka 90 minuter vid snabbladdaren var Škoda Citigo^e helt fulladdad igen och jag kunde återvända till Stockholm.

På vägen hem valde jag att stanna en extra gång och ladda för att bilen skulle ut och fotas på kvällen. När jag stannade såg jag att jag hade fått ett mail med kvitto från snabbladdningen i Linköping. 230 kronor blev slutsumman. Det innebär en kostnad på totalt 460 kronor om jag skulle välja att även ladda fullt vid en snabbladdare i Stockholm. En snabb uträkning visar att en bensin- eller dieselbil som drar 0,75 liter per mil på motorväg på samma sträcka (med ett bränslepris på 15kr/l) skulle kosta totalt 450 kronor. På just denna långresa skulle alltså en bränsledriven bil ha varit ett både snabbare och billigare transportmedel.

I nästa del kommer jag att berätta mer om hur det är att leva med en elbil och varför Škoda Citigo^e kan vara världens charmigaste bil.