Roadtrip med vätgas: München till Stockholm med bränslecellsbil
Kan man åka på långtur genom Europa med vätgas som bränsle? För att svara på den frågan har vi kört från München till Stockholm med bränslecellsbilen BMW iX5 Hydrogen. Detta är den första av tre artiklar om resan.
Elbilar är framtiden. Om det råder inga tvivel.
Att de måste vara batteridrivna är däremot inte självklart.
Det förklarar Michael Rath, chef för vätgasbilar på BMW, över en lunch inför vår stundande långfärd från München hem till Stockholm med BMW iX5 Hydrogen.
Poängen med resan är att undersöka om det i dag är möjligt att köra långt med en vätgasbil i Europa.
Elbilar passar inte för alla
BMW menar att batteridrivna elbilar inte passar alla kunders behov, och ser därför att det finns utrymme för alternativa lösningar.
Det är här vätgas och bränsleceller kommer in i bilden.
Bränslecellsbilen tankas från en mack på i stort sett samma sätt som en vanlig bensin- eller dieselbil, och på ungefär samma tid.
Detta är exempelvis gynnsamt för stora, tunga och törstiga fordon, för kunder som inte kan ladda en elbil hemma, eller för de som vill kunna fräsa fram i höga hastigheter utan att behöva bekymra sig över förbrukningen eller risken för långa laddstopp.
Bränslecellsbilar tappar heller inte räckvidd vid kallt väder i samma utsträckning som elbilar, och är inte beroende av stora mängder dyra och potentiellt ohållbara mineraler till batterierna.
Så fungerar en bränslecellsbil
En bränslecellsbil är en elbil som i stället för ett stort batteri är utrustad med en bränslecell som kombinerar vätgas och syre för att producera el, med vatten som enda biprodukt.
Ett litet batteri hjälper till under kortare stunder när bränslecellen inte kan leverera tillräcklig effekt, exempelvis vid kraftig acceleration.
Bränslecellsbilen kan således anses vara utsläppsfri, förutsatt att vätgasen är framställd med fossilfri el genom elektrolys.
BMW iX5 (2023)
Motor: Elmotor bak, 401 hästkrafter
Kraftöverföring: 1-stegad automatlåda, bakhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h: <6 sekunder
Toppfart: 185 km/h
Elektrisk räckvidd: 504 kilometer enligt WLTP
En BMW som går på vätgas
BMW iX5 Hydrogen är en testmodell som togs fram i en serie på runt 100 bilar för några år sedan.
Bränslecellen är utvecklad i samarbete med Toyota, som länge har varit den biltillverkare som har satsat hårdast på vätgas som ett alternativ till batteridrivna elbilar.
På bakaxeln sitter samma elmotor som i BMW iX, med en effekt på runt 400 hästkrafter. Vätgasen förvaras i två tankar med en kombinerad kapacitet på 6 kilo.
Bilen har en toppfart på 185 km/h – eller 205 km/h under korta perioder tills det lilla hjälpbatteriet är tomt – och räckvidden ligger på drygt 500 kilometer.
Mat i magen och vätgas i tanken
Med lunchen avklarad styrde vi glada i hågen norrut från BMW:s högkvarter i München med siktet ställt mot Leipzig, där BMW har en fabrik.
På grund av det glesa beståndet av vätgasmackar i södra Tyskland planerade vi in två tankstopp på den cirka 35 mil långa dagsetappen.
Vi kunde snabbt konstatera att BMW iX5 Hydrogen från ett kördynamiskt perspektiv känns precis som vilken elbil som helst. Det innebär bra respons, silkeslen körbarhet och en låg ljudnivå.
Lugnet före stormen
Det första stoppet ägde rum i den lilla staden Regensburg och illustrerade hur smidigt det kan vara att tanka en vätgasbil.
Notera ordet “kan”.
Processen för att tanka består av att blippa kortet, koppla tankmunstycket till bilen och trycka på grön knapp. När stationen avgör att tankarna är fulla avbryts processen automatiskt.
Ett intressant fenomen när man tankar vätgas är att det bildas frost på tankmunstycket, då gasen flödar in i bilen med ett tryck på 700 bar och vid en temperatur på minus 40 grader.
Efter avklarad tankning fortsatte vi resan med högt förtroende för tekniken i både bilen och tankstationerna. Denna resa skulle gå som en dans.
Inom kort skulle tillvaron emellertid bli betydligt mer osäker.
Här hittar du del 2 och del 3 i artikelserien om vår vätgas-roadtrip.
Motorjournalist
Gustaf Gripenlöf Karlberg
