Goodwood firar motorsportens största genier

Högsta Växeln är på plats under årets Goodwood Festival of Speed, vars första dag har nått sitt slut. Temat för 2022 är motorsportens främsta innovatörer.

Inom bilsporten kan en bråkdels sekund betyda allt, särskilt i serier som Formel 1 och WRC, vilka utgör racingens finrum. Där jobbar konkurrerande stall hårt på att finna innovativa sätt att snabba upp sina ekipage. I de fall när uppfinningarna fungerar särskilt väl kan de för sportsmannaandans skull till och med komma att förbjudas i ett senare skede.

Även om racingvärldens snabba innovationstakt alltså inte alltid gynnar upphovsmännen kommer idéerna allt som oftast till användning utanför banan. Goodwoods organisatörer har plockat fram några av motorsportens mest banbrytande påhitt. Av dessa har vi här plockat ut fyra, som alla har haft en stor inverkan på konstruktionen av moderna personbilar.

Mittmonterad motor 

Innan han började designa sina egna sportbilar var Ferdinand Porsche djupt involverad i utvecklingen av olika mittmotorkonfigurationer. Med den förhållandevis tunga drivkällan placerad mellan fram- och bakaxeln gynnas viktfördelningen. Som bekant var det också Porsche som till slut lyckades göra svansmotorn tämligen ofarlig.

Ganska få personbilar har faktiskt motorn i mitten, och de som har det tenderar att vara sportbilar. Ett spännande undantag finns dock i form av första generationens Toyota Previa. En minibuss torde vara så långt ifrån racerbanan man kan komma!

Twincharging

Överladdning av en bilmotor sker vanligtvis genom turbo- eller kompressormatning. Medan båda varianterna bidrar till ökad effekt har de också typiska nackdelar. Turboaggregat avsedda för mycket extra effekt behöver stora volymer avgaser, och således höga varvtal, för att bli verksamma. Kompressorer, som å ena sidan drivs mekaniskt och därför kan ge extra effekt redan vid låga varvtal, innebär å andra sidan en belastning på motorn som tilltar i takt med stigande varvtal.

Lösningen på detta problem är att låta de två metoderna samarbeta. Först med denna taktik var Lancia, med Grupp B-rallybilen Delta S4. Sedan dess har lösningen hittat in i ett flertal dussinbilar. Vanligast här är antagligen Volvo-bilar med tvålitersmotorn från Skövde i T6-utförande (eller T8 om det är en laddhybrid).

Kolfibermonocoque

Ordet monocoque kommer från franskan och betyder, i fordonssammanhang, självbärande kaross. Bilar med denna konstruktion har alltså ingen ram som håller saker och ting samman. Vi har McLarens F1-designer John Barnard att tacka för att monocoque i kolfiber hittade från flygplanens värld till våra fyrhjulta vänner.

Den första volymbilen att lanseras med kolfibermonocoque var BMW i3. För den modellens skull lärde sig BMW att producera kolfiberförstärkt plast i mängder man dessförinnan inte ens hade kunnat drömma om.

Dubbla överliggande kamaxlar

Ernest Henry är den relativt okända motorkonstruktör som anses ha uppfunnit dubbla kamaxlar. Anledningen till att man vill ha två kamaxlar i stället för en är att det tillåter en att stoppa in fler ventiler i varje cylinder, optimera deras placering runt tändstiftet, och därigenom förbättra flödet av luft och bränsle genom motorn.

I dag har i princip varenda bil – såvida den har en förbränningsmotor – dubbla kamaxlar. När detta var nymodigt var det populärt bland biltillverkare att tapetsera sina modeller med förkortningen “DOHC” eller motorns ventilantal.

Följ denna länk för att komma till Goodwood Festival of Speeds hemsida!