Vissa bilar lanseras och glöms bort, andra blir kvar i decennier eller väcks till liv – åtminstone till namnet. Praktexemplet på detta är Ford Mustang, men en bil som till och med är äldre än sitt namn är något betydligt mindre sportigt. Jag talar om Land Rover Defender, en modell som fick sitt stridsklingande namn när syskonet Discovery dök upp, så att ingen skulle förväxla denna Vinnie Jones på hjul med en Range Rover i t-tröja. Modellen hyllades år 2015 genom att med Richard Hammond bakom ratten få dra upp sig själv för en damm i Wales, innan den året därpå såg sig ikappsprungen av tiden och nådde produktionsslut. Drygt tre år senare är den nu tillbaka, och jag har varit på Fotografiska i Stockholm för att…fotografera den.

Jag har naturligtvis inte bara tagit bilder, utan även klämt på den och tagit reda på vad det egentligen är för bil. Det är alltså en helt ny modell, som hellre än att alldeles klamra sig fast vid det förflutna har ambitionen att ta med Defenders arv in i nutiden. Den erbjuds till exempel med mildhybriddrivlina, och en laddhybrid är enligt rykten på väg under detta år.

Dessutom utgörs den inte längre av en kaross på ramchassi, vilket inte bara gör att den kommer att bete sig bättre i höga hastigheter utan även att bilen tack vare intensiv användning av aluminium blir betydligt styvare. Det kommer nog väl till hands för den som vill sätta den längre 110-versionen på prov genom att till exempel hoppa med den på sanddyner – något vi på Högsta Växeln vet att en Wrangler Rubicon klarar av galant.

Moderniteterna upphör dock inte vid att man övergivit ramchassit och givit den mjukare former. Ur en teknisk synvinkel har man också tagit stora kliv framåt. Kameror runt hela bilen, inklusive under, finns som extrautrustning – en detalj vi tidigare sett i Range Rover Evoque, men som nu på allvar kommer att kunna underlätta vid knixig terrängkörning, långt utanför Evoques komfortzon. Backkameran är kopplad till backspegeln, vilket gör att den fungerar även när bilen är full av barn, väskor eller legosoldater.

Ja, designmässigt ser den nämligen fortfarande ut som något som fraktar filmtuffingar genom svår terräng, inte minst tack vare det på bakluckans utsida fästa reservhjulet. Utformningen är inte lika kantig som innan, men skillnaden är ungefär densamma som mellan Volvo 740 och 850; bilens utseende har uppstått någonstans där dess föregångare möter den gamla Discovery 3. Många nickar åt forntida Defendrar (kan vi snälla försöka etablera detta som pluralformen av modellnamnet?) finns, såsom takfönstren över bakhjulen, de runda strålkastarna omslutna av fyrkanter och den platta bakdelen.

Att bilen har denna form gör den så klart ingen tjänst ur en aerodynamisk synvinkel. Den är lika hal som en Volvo XC90 när den rör sig genom luften, såvida man talar om den som lanserades för 18 år sedan. I jämförelse med både sitt gamla jag och de tematiska konkurrenterna Wrangler och Geländewagen – vars aerodynamiska egenskaper kan liknas vid de hos en lada som seglas uppströms i motvind – är den dock strömlinjeformad.

Är det rätt väg för Land Rover att gå? Ja, antagligen. Med denna helt nya modell bäddar de för att kunna erbjuda en råbarkad terrängbil som ändock fungerar till vardags, utan att göra avkall på potentiellt stora marginaler. Man erbjuder nämligen mängder av Stureplansvänlig extrautrustning för den som vill. Hur den blir att köra ska vi ta reda på i vår. Och just det, den som behöver en dragbil, eller bara vill leka fiskedamm för vuxna (alltså vinscha upp sin gamla Land Rover för en damm), kommer så småningom att kunna köpa en ny Defender med sexcylindrig motor. Se den gamla Top Gear-videon nedan för inspiration:

En av redaktionens fashionistas, som på sistone fattat tycke för V6-motorer. Den allra bästa designades av Giuseppe Busso, för oss som inte behöver en bil som startar varje dag.