Sportlich. Leicht. Kurz. Upphetsningen var stor när Mercedes visade konceptet för sin nya kompakta roadster SLK på Turins bilsalong våren 1994. En tvåsitsig öppen Mercedes i en åtkomlig prisklass såg närmast oemotståndlig ut i den form som hade mejslats ut av formgivarteamet Murat Günat och Michael Mauer. Turin blev också två år senare arenan för introduktionen av produktionsversionen av SLK, som positivt nog låg nära designkonceptet i form och proportioner.

Bilen begåvades med exakt samma axelavstånd – 2 400 mm – som klassikerna 300 SL och 190 SL, varav den senare kan sägas utgöra en andlig förebild till 1990-talets Kurzroadster. SLK fick också en så kallad plåtcab, vilket brukar sätta käppar i hjulen för ambitionerna att skapa en lättviktare. Men faktum är att SLK:s matchvikt började precis under 1,2 ton, vilket måste sägas vara en bedrift av konstruktörerna. 

Bilen byggdes på C-klassens tekniska plattform, och tillverkningen hamnade därmed på samma plats i Bremen, i den gamla Borgward-fabriken som brukar omhuldas av Mercedes-entusiasterna som den fabrik som håller allra högst byggkvalitet. 

Yttermåtten är kompakta, och en ur-SLK är måttmässigt jämförbar med den aktuella Mazda MX-5 med sin längd som håller sig inom fyrametersstrecket. 

Den relativt komplicerade takkonstruktionen som med hydraulik skickar ner taket i bagageutrymmet är en komfortabel och vädertålig lösning med ett enda stort minus: Det stjäl huvuddelen av utrymmet i skuffen bak, som krymper från 348 till 145 liter. Det gäller att packa sin SLK rätt om man ska ut på längre utflykter och vill köra öppet. För även om ur-SLK är en kort och relativt lätt bil med ett sportigt yttre, lutar dess köregenskaper i grunden mer åt långfärd än åt spänstigt bus. Styregenskaperna är lugna och stabila på klassiskt Mercedes-manér, och de långa fjädringsvägarna, de sköna stolarna och den relativt tysta kupén skapar fina förutsättningar för en Europatur på tu man hand.

Den första generationen SLK konstruerades för lätta fyrcylindriga motorer, och även om det senare kom sexor passar bilens hela väsen bättre med någon av de fina kompressormatade fyrorna. Mercedes valde bort den effektivare avgasturbon till förmån för den mekaniska kompressorn, som gav ett jämnt krafttillskott genom hela registret utan att plågas av dålig gasrespons. 

På programmet fanns två olika överladdade motorer, på 2,0 och 2,3 liter, och även om den större naturligtvis har ett kraftövertag (190 mot 161 hk), är det SLK200 som har den varvvilligaste gången. 

Manuella växellådor har aldrig varit Mercedes starka kort, och även om det inte är något fel på funktionen hos de 5- eller senare 6-växlade lådorna från Getrag, var man dåliga på att få till den känsla av finlir som exempelvis BMW lyckas bygga in. Ändå föredrar vi de fyrcylindriga versionerna med manuell låda, som trots allt piggar upp körupplevelsen en del. 

Det var först när sexorna kom in i bilden, i samband med ansiktslyftet bilen fick vid millennieskiftet, som automatlådan kändes rätt. SLK320 begåvades då med Mercedes första V6-motor, den som också var den första och enda av Mercedes maskiner som kom att byggas med tre ventiler per cylinder. Maxeffekten var 218 hästkrafter, vilket i ljuset av dess högre matchvikt gav den ett beskedligt prestandaövertag (6,6 mot 6,9 sek till 100 km/h).

Den som var besviken på att SLK fortfarande inte hängde med BMW:s M Roadster eller Porsches starkare Boxsterversioner fick vänta ett år. Då kom nämligen SLK32 AMG, där treventilaren fick överladdning från en kompressor med vattenkyld laddluftkylare, som skickade upp effekten till friska 349 hästar. 

Och det är också här någonstans som historien om ur-SLK som samlarobjekt tar sin början. Det byggdes bara 4 333 exemplar av SLK32 AMG, vilket naturligtvis gör den till den överlägset bästa investeringen i R170-familjen, som är den interna beteckningen på den första generationen SLK. 

Totalt byggdes nästan 400 000 exemplar mellan 1996 och 2004, vilket borgar för att det alltid kommer att finnas ett stort utbud av SLK på marknaden för den hugade spekulanten. 

Inget prisrace att vänta på SLK alltså. Men heller inget ras.

Text av Gunnar Dackevall – Ursprungligen publicerat i Gran Turismo Magazine nr.4 2018

Resultatet av Högsta Växelns senaste samarbete. Gran Turismo är ett kvalitetsmagasin som skriver mycket om klassiska bilar, något som har saknats i mångt och mycket på vår hemsida. Nu blir det ändring på detta.