Minns ni när Volvo var i övergångsperioden från att namnge sina bilar baserat på slagvolym till att istället göra det baserat på antal cylindrar? Så småningom lät man beteckningens typsnitt växa för att markera det definitiva bytet från de gamla drivlinebeteckningarna till den vi känner från dagens Volvo-bilar i form av ett D eller T, följt av en siffra som indikerar var på ett effektspann bilen befinner sig. Jag erinrar mig att en Volvo-representant förklarade logiken som något i stil med att siffran skulle fungera som en indikator för hur många cylindrar en konventionell sugmotor skulle behöva för att uppnå den givna (fyrcylindriga) bilens effekt. Superlogiskt. Sedan en tid tillbaks har också Audi haft ett liknande system – med beteckningar från 30 till 70 som effektindikator – och nu har även amerikanska Cadillac slagit in på samma spår.

Lustigt nog har man valt att kopiera Audis logik bara för att förenkla för kunder som vill byta mellan de två premiummärkena. Nej jag bara skojar, man har naturligtvis kommit på något helt nytt. Bilar från Cadillac kommer hädanefter att, utöver själva karossbeteckningen, ha motorns vridmoment i newtonmeter (heja det metriska systemet!) stämplat på bakluckan. Man har faktiskt ganska goda skäl till varför man valt just vridmoment; vid vardagskörning bilar emellan är det skillnader i just vridmoment som är mest märkbara. Dessutom är det på vridmomentsfronten som kommande elektrifierade bilar kommer att glänsa.

Enzo Ferrari påstås en gång ha sagt, “Horsepower sells cars, torque wins races”, fast sannolikt på italienska. Det ligger nog viss sanning i det, fast i Cadillacs fall sätter man nog snarare sitt hopp till förhållandet ”Torque sells cars because torque helps in getting groceries”. I egenskap av någon slags missionär för bilismen – som reser min bekantskapskrets runt med Petrolicious i högsta hugg för att frälsa så många vilsna själar som möjligt – är det ändock inte befriad från cynism jag mottar denna nyhet. Även om varje enskilt system av detta slag är lättare för gemene man att förstå än slagvolym och liknande blir de i egenskap av differentierade marknadsföringsverktyg i uppsjö fullständigt obegripliga.

Bara för att nämna några få har vi alltså hittills Volvos och Audis effektbaserade nomenklaturer, den förstnämnda med stöd i någon slags cylinderantalslogik och den andra till synes utan logik över huvud taget utöver den inbördes relativiteten. Lägg därtill Tesla, som benämner sina modeller i enlighet med batterikapacitet (de kan ju i och för sig inte gärna säga något om slagvolym), Cadillac som hädanefter kör på vridmoment, samt Mercedes-Benz, AMG och BMW som benämner sina respektive modeller baserat på vad deras sugmotorbestyckade förfäder hade för slagvolym, och inse att vi befinner oss i en benämningsdjungel utan motstycke. Det finns faktiskt fler, men jag kommer att gå sönder om jag tänker på dem. Nåväl, från och med nu vet ni i varje fall vad numret bak på morgondagens Cadillac-modeller betyder.

En av redaktionens rookies som på sistone fattat tycke för V6-motorer. Den allra bästa designades av Giuseppe Busso, för oss som inte behöver en bil som startar varje dag.