Mazda CX-5 provkörd i Spanien

Trots att det endast skiljer en bokstav i namnen är Mazda CX-5 och MX-5 till synes väldigt olika. Den ena är ett busigt litet lyckopiller och den andra är en jämförelsevis gigantisk familjefraktare – men är de verkligen så olika under ytan? Den lilla sportbilen är en av de absolut bästa bilarna i sitt segment, och med den vinden i ryggen kanske Mazdas ingenjörer har lyckats skapa ännu en succé i och med nya CX-5. Jag packade ner solglasögonen och åkte till Barcelona för att undersöka den saken. Strikt professionella syften, såklart.

Exempel, pris från SEK
– 2.0 Core 165 hk, FWD – 244 900
– 2.2 DE Vision 150 hk, FWD – 287 900
– 2.0 Optimum 194 hk, AWD – 331 900
– 2.2 DE Optimum 175 hk, AWD – 359 000

Trots att varenda plåtbit är ny så är nya CX-5 extremt lik den förra. Förutom den sedvanliga uppfräschningen av diverse lyktor är det fortfarande samma recept – och det funkar. Likaså är interiören av det bättre slaget (även om den förvisso snyggt integrerade skärmen kunde varit större).

Alla material och spakar är av hög kvalitet och designen fungerar lika bra som löv på ett träd. Synd bara att den lilla skärmen som sitter i instrumentklustret inte används till mer än några mycket enkla funktioner. Slöseri! En skärm är en blank canvas som man kan göra exakt vad man vill med, bara fantasin sätter gränser. Mazda har en hel del att lära från Audi och Porsche på den punkten.

Komforten är en av bilens höjdpunkter. Den är nämligen lika hög som Snoop Dogg. Fjädringen är ytterst bekväm, ljudisolering finns det mer än is på Grönland och väghållningen är galant. Tyvärr inkräktar komfort ofta på körglädjen, och så är även fallet här. Styrningen är inte särskilt direkt och alldeles för tung. På tal om att vara för tung, bilen känns precis så. Nej, det här är mer Rolls-Royce än Ferrari. I mitt huvud är detta dock en fördel – körglädje är något fantastiskt, men för en bil av denna typ är det viktigare med komfort än sport.

Vad är nytt?
– Helt ny design
– Förbättrad säkerhet
– Ny head-up display
– Elektrisk baklucka
– Förbättrad adaptiv farthållare
– Nya färger
– Bättre lyktor

Senare i år kommer det att lanseras en kraftigare bensinmotor men för stunden är den starkaste motorn (som vi tillbringade resans första dag med) en diesel på 175 hästar. Denna är ungefär lika spännande som ett träd i skogen. Jag är säker på att motorn skulle vara fantastisk i en mindre bil, men i CX-5 känns den bara trött och seg. Varvtalen stiger inte särskilt fort, inte hastighetsmätaren heller. Bränsleförbrukningen är förvisso hyfsat bra. Automatlådan är lyckligtvis en av de bättre i sitt slag. Det är först när man pressar bilen som en förhörsledare på Guantanamo Bay som man märker att dubbelkoppling saknas.

Prismässigt är Mazdas upplägg fantastiskt. Det finns inte många tillval, utan allt är samlat i färdiga utrustningspaket som är extremt rimligt prissatta. Majoriteten av kunderna som köpte den förra generationen valde en av de högsta nivåerna, och detta är fullt förståeligt. Med tanke på vad man får för sina riksdaler är priset för alla lyxdetaljer vettigare än en matematikprofessor. Bra Mazda!

När vi anlände till Barcelona hade festligheterna efter Formel-1 tävling precis börjat avta, och det kan mycket väl bero på Mazdas närvaro. Bilen är nämligen allt annat än underhållande att köra – men så kan det faktiskt få vara. Bilen är långt ifrån sämst på körglädje i segment, och med tanke på att den är ytterst bra på andra saker så blir det i slutändan lika relevant som ett grått hår på en 80-årig gubbes skalle. Precis som i fallet med MX-5 gör sig CX-5 till en klar favorit i sitt segment på den grunden att bilen gör det som den borde göra galant. Nya CX-5 är prisvärd, praktisk och lätt att leva med. Att begära något mer av en SUV som denna vore lika logiskt som att ta med sig vinterjackan på en resa till Ecuador.