Bilderna är tagna med en Sony a77 ii.

Tyskar är ett speciellt folk. De är så fascinerade av siffror och teknik att jag tappar hakan varje gång jag pratar med en ingenjör från bratwurstens rike. Audi har precis konverterat nya A5 och S5 till cabrioleter och enligt dem själva är de bättre än föregångarna på alla sätt och vis. Högsta Växeln var på testkörningen i ett deprimerande molnigt Spanien för att torka tårarna med en 354 hästars V6:a och ljumma vindar i håret.

Priser, från SEK:
2.0 TDI sport, 190 hk: 474 000
2.0 TFSI quattro sport, 252 hk: 514 000
S5 3.0 TFSI quattro, 354 hk: 695 000

Vi anlände till Jerez de la Frontera med förhoppningen om en molnfri och klarblå himmel men välkomnades istället av regn och några spanjorers stappliga försök till att kommunicera med oss på tyska. Vi sökte snabbt skydd inomhus och fick reda på att nya A5 och S5 cabriolet är lättare, rymligare, och mer vridstyv än föregångaren. Tygtaket kan fällas ned i hastigheter upp till 50 km/h vilket är oerhört imponerande. Dessutom är det mer ljudisolerat än Metallicas inspelningsstudio. Audi kallar det för acoustic soft top roof, jag kallar det för briljant. De har med detta tygtak lyckats göra omgivningen, vägbuller, och vindljud till totala icke-frågor.

A5 erbjuds med en uppsjö av motorer, varav de mest intressanta är V6:orna. Vi testade 3-liters dieseln med 286 hästkrafter vilken gör A5 cab till en alldeles utomordentligt avslappnad glidarbil. Fjädringen är behagligt mjuk och motorn går oerhört tyst och jämnt. Samtidigt levererar den mer vrid än hormonstinna S5. Med den vetskapen förväntar man sig inte någon massiv skillnad mellan en A5 3.0 TDI och en S5, men ack så fel jag hade. S5 är explosiv, avsevärt hårdare, och mycket mer högljudd. Med taket av blir upplevelsen inget annat än mer intensiv vilket i en Audi sitter lika fint som en redig hamburgare efter en utdragen hungerstrejk. A5 3.0 TDI är alltså Sune; lugn och sansad. S5, å andra sidan, är Håkan Bråkan; sprallig, lekfull, och ruskigt busig.

Se även:
Audi A3 Cabriolet
BMW M4 Cabriolet

Att fälla ned taket kommer med solklara fördelar men också ett pris i form av 60 liter av bagageutrymmet. Utrymmet är djupt men bara några decimeter högt. Baksätet är faktiskt användbart för småfolk, till skillnad från andra ”fyrsitsiga” cabrioleter. Även lite mer normaldimensionerat folk får plats, såvida de inte sitter bakom någon som är nio meter lång. En annan oerhörd fördel är den totala avsaknaden av vinddrag när man kör nedcabbat. Vanligtvis är det lika behagligt att köra en cabriolet i motorvägshastigheter som det är att långsamt dra ut ens egna fingernaglar, en efter en. A5 och S5 Cab är däremot välsignade av någon typ av gudomlighet eftersom det är en försumbar skillnad mellan att stå stilla och bränna på i 150 knyck. Istället för att se ut som om min frisyr hade befunnit sig i en orkan det senaste dygnet var den i huvudsak intakt.

Några små, men ändå finurliga detaljer är mikrofonerna i säkerhetsbältena så att handsfreen funkar bättre, 30 sensorer som hela tiden övervakar bilens omgivning, samt Audis nya Car-to-X-system. Det sistnämnda är Audis egna kommunikationssystem mellan märkets nya modeller. Om en bil exempelvis skulle känna att det är halt skickas den informationen till alla andra Audis i närheten. Självfallet är detta inte genuint användbart innan alla bilmärken använder samma standard, men initiativet är bra.

Väl på Audis plan hem välkomnades vi av flygvärdinnans varma ”Not you again…”. Som vanligt gör Högsta Växeln bestående intryck. På flyget blev det dags att försöka sammanfatta A5 och S5 Cabriolet. Jag ansträngde mig länge och väl för att hitta något fel på bilen, men som cabriolet är den perfekt, om A5 Coupé agerar referensram. Det är helt omöjligt att hitta någon objektiv imperfektion med den. Audi har alltså tillverkat en av de bästa cabrioleterna jag har kört (om inte den bästa), bra jobbat! Audi, Audi, über alles!

Chefredaktör och medgrundare. Inbiten miljöaktivist och nästan lika stort fan av Dacia som Marcus Berggren.