Vardagstest – en italiensk (h)jul med Alfa Romeo Stelvio

Få suvar är lika körglada som Alfa Romeo Stelvio, men det visste ni redan. Vi har sagt det, alla andra har sagt det. Vad som däremot inte är lika självklart är exakt hur bilen fungerar på daglig basis. Hur är egentligen komforten, lastutrymmet och bränsleförbrukningen? Kan man leva med Stelvio, eller är det en för stor uppoffring bara för lite körglädje? Den som på riktigt överlägger att införskaffa en Alfa Romeo-suv för nästan en halv miljon kommer inte över huvud taget att påverkas av sådan information, men det kan ändå vara kul att veta innan man drar ner brallorna och böjer sig framstupa över försäljarens skrivbord.

För att reda ut detta har jag utsatt Stelvio för ett (h)jultest. Det är nämligen i (h)juletider som våra bilar ställs inför de största utmaningarna – gran ska köpas, familjer ska fraktas hundratals mil och väglaget tenderar att vara i sin sämsta form på hela året. Klarar Stelvio biffen?

Får fyra människor och julklappar plats i komfort på en långfärd i Stelvio?

Både ja och nej. Baksätet är rymligt nog för att baxa in alla passagerare, men dynan upplevs som hård. Fjädringen är lika stel som stämningen på kontoret dagen efter julfesten. Det är lite jobbigare än vad det kanske skulle behöva vara, men inte värre än så. Den superdirekta styrningen, som är utmärkt ur körglädjesynpunkt, kan göra färden ryckig och passagerarna åksjuka om föraren inte håller tungan rätt i mun.

Bagageutrymmet är tyvärr inte stort. På grund av den sluttande taklinjen, som förvisso ser läcker ut från utsidan, är lastförmågan handikappad. Den som planerar att ta med sig större packning kan räkna med att behöva lasta en del i knät på passagerarna. Godtagbart om det handlar om några mjuka julklappar, mindre så om det skulle vara en snowboard eller fyrkantig resväska.

Kan man köra en julgran med den?

Ja! Man kan få in en normalstor rödgran på längden om man vinklar den på rätt sätt, men med viss risk för knäckta grenar. För att inte stöka ner Alfa Romeos välvårdade pressbil testade vi dock med plastgran av motsvarande storlek, där man kunde böja toppen lite hur som haver utan konsekvenser. Knappar i bagageutrymmet gör det lätt att fälla sätena vid inlastning.

Hur snabbt kan man komma hem om man har glömt julskinkan i ugnen?

Snabbt. Vår testbil var utrustad med den grymma 280-hästarsbensinaren, som i kombination med den 8-stegade automatlådan gör sig riktigt medgörlig när man har bråttom. Drivlinan är otvivelaktigt det bästa med bilen.

De underbara rattpaddlarna, som ser ut att komma rakt från Ferrari och måste vara de bästa jag någonsin har stött på i en vanlig bil, uppmanar till konstant användning. Jag har sett att vissa journalister klagar på att man inte kan nå blinkersspaken utan att flytta handen från ratten på grund av paddlarnas placering, men det är bara skitsnack. Jag har förhållandevis korta fingrar, men det är ändå inget problem.

Hur låter julmusiken i högtalarna?

Vår testbil var inte extrautrustad på högtalarfronten. Bastung musik låter inte särskilt bra, men så länge man håller volymen på en rimlig nivå och undviker Basshunters besynnerliga julmelodier fungerar systemet fullgott. Jag har aldrig varit en Alfa-nörd, men att lyssna på Andrea Bocellis superitalienska toner samtidigt som loggan på ratten gnistrar till i ögonvrån är faktiskt speciellt. Andligt, skulle nog vissa säga.

Vad händer när asfalten täcks av snö och is?

Stelvio kan skicka upp till hälften av sin kraft till framhjulen, men i sitt utgångsläge är bilen bakhjulsdriven. Detta märks lika tydligt som spilld espresso på en vit skjorta, inte minst i form av bilens goda kurvtagningsförmåga.

Det händer att Stelvio snurrar på bakhjulen utan att komma någonvart en kort sekund innan framhjulen kopplas in. Övergången från två- till fyrhjulsdrift är varken lika snabb eller smidig som konkurrenternas alternativ – men likväl kommer man alltid fram.

Juletider är olyckstider, känner man sig säker med bilen?

Definitivt. Stelvio har belönats med högsta betyg av Euro NCAP. På pappret borde bilen alltså vara lika krocksäker som Volvo XC60. Flera säkerhetssystem ingår som standard.

Hur lätt är det att parkera en mörk decembernatt?

Inte alls, tyvärr. Sikten bakåt är katastrofal, vilket gäller såväl för döda vinkeln som för bakrutan. Dessutom kan det vara svårt att se var bilen börjar och slutar. På en mörk parkeringsplats får man helt enkelt korsa fingrarna eller förlita sig på någon annat skrock, för inte tusan kommer du att se något bakom dig. Backkamera rekommenderas starkt (något som testbilen inte hade).

Har man ens råd att fira jul om man äger en Stelvio?

Det beror naturligtvis på din plånbok, men det råder ingen diskussion om att Stelvio är dyr. Flera av konkurrenterna är dock dyrare, särskilt om man går lös på tillvalslistan. Dessutom verkar det att flera återförsäljare erbjuder riktigt saftiga rabatter på välutrustade lagerbilar. Vad sägs om en Stelvio med 280 hästar, fyrhjulsdrift, navigation, elektriska hellädersäten och adaptiv farthållare för 430 000 kronor? Motsvarande BMW X3 kostar minst 100 000 kronor mer.

Den stora bensinaren som satt i testbilen är tyvärr extremt duktig på att sluka bränsle. Den som har tung högerfot kan bli tvungen att dra in på några av barnens julklappar. Tack vare den stora tanken behöver man dock inte fylla på smärtsamt ofta.

Kommer släkten att bli avundsjuka på jullunchen?

Nja. En ovetande kan lägga märke till den exotiska placeringen av den främre registreringsskylten, men knappast mer än så. Någon som är lite mer insatt i bilvärlden kan kommentera något om den läckra designen eller det aggressiva bakstycket. Om du har en Alfa-fantast eller allmän bilnörd i släkten kan du dock vara säker på att alla kommer att få höra vilken fantastisk bil som står på uppfarten (även om du borde ha skaffat en Giulia Quadrifoglio).

Om du råkar komma från en socialistiskt lagd familj sticker nog Stelvio mindre i ögonen än vad en BMW, Mercedes eller Audi skulle göra. Alla vet var man har de tyska storspelarna, men Alfa Romeo är för många ett intetsägande märke.

Resultatet

I grund och botten är Alfa Romeo Stelvio inte anpassad för svenska ideal. Det finns gott om andra premiumsuvar (XC60, X3 och Q5 bara för att nämna några) som bättre uppfyller de krav som en mellanmjölkig Svensson Svensson kan tänkas ställa på sin bil. En särskilt passionerad kundgrupp kommer dock att köpa Stelvio oavsett – och ni som ingår i den kommer att få lida.

Däremot skulle jag inte påstå att bördan är så stor att man inte kan leva med bilen. Det är snarare fråga om en kompromiss. Å andra sidan, (h)julen är kärlekens högtid, och om någon suv i mellanklassen väcker passionerade känslor är det tveklöst Alfa Romeo Stelvio. Tomten, jag vill ha en italiensk jul nästa år igen!